The Oera Linda Book - Part 18
Library

Part 18

6. Plecht er fternei hordom, sa mei-r fluchta, ne fluchter navt, sa is er an tha wreke ther bitrogna vrleten, nd nimman ne mei helpa him.

7. Sahwersa mmon eng G.o.d heth, nd en other likt that thermete that i him theran vrfate, sa mot-i tht thrja vrjelda. Stelth-i jeta reis, thn mot hi nei tha tinlanum. Wil thene bistelne him fry jeva, sa mei-r tht dva. Tha berth et wither sa ne mei nimman him frydom jeva.

THISSA DOMAR SEND MAKAD FARA NYDIGA MANNISKA.

1. Sa hwa in haste mode tha ut nid an nen otheris leja brekth, agna ut stat, jeftha thoth, hok tht et sy, sa mot thi letha bitallja hwat thene ledar askth. Ne kan hi ht ni dva, sa mot-er avber an im den wertha, sa hi an thene ore deth. Nil hi tht navt ut ne stonda, sa mot-i him to sina burch-fam wenda, jef-i inna yser jeftha tin lana mei werka til sin skeld an sy, nei ther mene dom.

2. Jef ther imman fvnden wrth alsa rg that-i en Fryas felth, hi mot et mit sina lif bitallja. Kan sina burch-fam hin far altid nei tha tinlana helpa er er fat wrde, sy mei tht dva.

3. Sahwersa thi bona mei biwisa mith vrknda tju-gum that et by vnluk sken is, sa skil hi fry wesa, men berth et jetta reis, sa mot i tach nei tha tinlanum, til thju man ther thrvch formitha all vnerimde wreka nd feitha.

THIS SEND DOMAR FARA HORNINGA.

1. Hwa en otheris hvs ut nid thene rade hon anstekt nis nen Fryas, hi is en horning mith basterde blod. Mei mn hin bi ther ded bifara, sa mot mn hin vppet fjvr werpa. Hy mei flya sa-r kn tach nrne skil-i sekur wesa fara wrekande hand.

2. Nen fta Fryas skil ovira misslega sinra neste malja nach kalta. Is hwa misdedoch far-im selva, tha navt freselik far en ora, sa mei hi him selva riuchta. Wrth-i alsa rg that er freslik wrth, sa mot mn-t anda greva bara; men is ther hwa ther en other fterbkis bitighat in stede fon-t to dvande by tha greva, tham is en horning. Vpper mrk mot-i anda pele bvnden wrde, sa that et jong folk im anspeja mei; fter ladath mn him overa mrka, men navt nei tha tinlana, thrvch that en ererawer ak is to fresane.

3. Sahwersa ther enis imman were sa rg that i vs gvng vrrede by tha fyand, pada nd to pada wes, vmbe vsa flyburga to naka, jeftha thes nachtis therin to glupa, tham were allena wrocht ut Findas blod. Him skolde mn mota barna. Tha stjurar skoldon sin mm nd al sina sibba nei en fer eland mota brnga nd ther sin ask forstuva, til thju-r hyr nen feninige krdon fon waxa ne muge. Tha famna moton thn sin nam utspeja in vr al vsa stata, til thju nen brn sin nam ne kreje nd tha alda him muge vrwerpa.

Orloch was vrtigen, men ned was kvmen an sin sted. Nw weron hyr thre mnniska ther-ek en buda keren stelon fon asvndergane ejnhera. Tha hja wrdon alle fat. Nw gong thene erosta to nd brocht thene thjaf by tha skelte. Tha famna ther-vr kethande seidon allerweis, that i den hede nei rjucht. Thi ora nom thene thjaf tht keren of nd leth im forth mith freto. Tha fmna seidon, hi heth wel den. Men thi thredde ejnher gvng nei tha thjaf sin hus tha. a.s.ser nw sach ho ned ther sin setel vpstlth hede, tha gvng hi to bk nd kerde wither mith en wein fol nedthreftum, ther hi ned mith fon there herd of driwe. Fryas famna hedon by him omme warath nd sin ded an dat evge bok skreven, dahwile hja al sina leka ut fachth hede. Thju eremoder was et seid nd hju let het kvndich dva thrvch tht ele land.

THAT HYR VNDER STAT IS IN UT THA WAGAR THeRE WARABURGH WRITEN.

(See plate I.)

Hwat hyr boppa stt send thi tekna fon tht jol. Tht is tht forma sinnebild Wr.aldas, ak fon t-anfang jeftha-t bijin, werut tid kem, tht is thene Kroder ther evg mith tht jol mot ommehlapa. Thana heth Frya tht standskrift makad, tht hja brukte to hira tex. Tha Fsta eremoder were, heth hju-r tht run ieftha hlapande skrift fon makad. Ther Witkening tht is Sekening, G.o.dfreiath thene alda heth ther asvndergana telnomar fon makad far stand nd rvnskrift bede. T is thervmbe navt to drok that wi-r jerliks enis fest vr fyrja. Wy mugon Wr.alda evg thank to wya tht hi sin gast sa herde in vr vsa ethla heth fara letn. Vnder hira tid heth Finda ak en skrift utfvnden, men tht were sa hagfarende nd fvl mith frisla nd krolum, tht tha afterkvmanda therof thju bitjudnese ring vrleren have. Afternei hvon hja vs skrift lered binoma tha Finna, tha Thyrjar nd tha Krekalander. Men hja niston navt G.o.d, tht-et fon et jol makad was nd that-et therumbe altid skreven wrde moste mith son om. Therby wildon hja tht hjara skrift vnlesber skolde wesa far ora folk.u.m, hwand hja hvath altid hemnesa. Thus to dvanda send hja herde fon-a wis rakath, thermetha, that ta brn tha skriftun hjarar aldrum amper lesa en mga; dahwile wy vsa alderaldesta skriftun evin red lesa mga as thera ther jester skreven send.

Hir is tht stand skrift, thervnder tht run skrift, forth tha tlnomar a byder wisa.

(See plate II.)

THAT STeT VP ALLE BURGUM ESKReVEN.

er there rge tid kem was vs lnd tht skenneste in wr.alda. Svnne res hager nd ther was sjelden frost. Anda bama nd trejon waxton frugda and nochta, ther nw vrleren send. Among tha grs-sedum hedon wi navt alena keren, ljaver nd blyde, men ak swete ther lik gold blikte nd tht mn vndera svnnastrela bakja kvste. Jeron ne wrde navt ne telath, hwand tht ene jer was alsa blyd as et othera. An tha ene side wrdon wi thrvch Wr.aldas se bisloten, hwervp nen folk buta vs navt fara ne mochte nach kvnde. Anda ore side wrden wi thrvch tht brede Twiskland vmtunad, hwer thrvch tht Findas folk navt kvma ne thvradon, fon ovira tichta walda nd ovir it wilde kwik. By morne paldon wi ovir it uter ende thes aster-se, by evind an thene middelse, alsa wi buta tha littiga wel twelif grata swete rinstrama hedon, vs thrvch Wr.alda jeven vmb vs land elte to haldane nd vmb us wigandlik folk tha wei to wisana nei sina se.

Tha owira thissar rin strama wrdon tomet algadur thrvch vs folk biseton, ak tha fjelda an thju Rene fon-t ena enda alon et ore ende tha.

To jenst-vr tha Denamarka nd that Juttarland hedon wi folkplantinga mith en burchfam, dana wonon wi kaper nd yser, bijvnka tar, pk nd svma or bihof. To jenst vr vs formelich Westland ther hedon wi Brittanja mith sina tinlana. Brittanja tht was tht land thera bannalinga, ther mith hulpe hjarar burchfam wei brith weron vmbe hira lif to bihaldana. Thach for that hja navt to bk kvma ne skolde, warth er erost en B to fara hjara str priked, tha bana mith rade blod farve nd tha ora misdedar mith blawe farve. Buta nd bihalva hedon vsa stjurar nd kapljvd meni loge anda heinde Krekalanda nd to Lydia. In vr Lydia ther send tha swarta minniska. Tha vs land sa rum nd grat were, hedon wi felo asondergana namon. Thera tham saton biasten tha Denemarka wrdon Juttar heton, uthavede hja tomet navt owers ne dedon as barn-sten juta. Hja tham ther saton vppa elanda wrdon Letne heten, thrvchdam hja mest al vrleten levadon. Alle strand nd skor hemar fon-a Denemarka alont there Sndfal nw Skelda wrdon Stjurar [20], Sekmpar [21] nd Angelara [22] heton. Angelara sa heton man to fora tha butafiskar vmbe that hja alan mith angel jefta kol fiskton nd nimmer nen netum. Thera ther thana til tha heinde Krekalanda saton, wrdon blat Kad-hemar heten, thrvch tham hja ninmerthe buta foron. Thera ther in da hage marka saton, ther anna Twisklanda palon, wrdon Saxmanna heton, uthawede hja immer wepned weron vr tht wilde kwik nd vrwildarda Britne. Ther to boppa hedon wi tha noma Landsaton, Marsata [23] nd Holtjefta Wodsata.

HO ARGE TID KeM.

Hel thene sumer was svnne ftere wolk.u.m skolen, as wilde hja irtha navt ne sja. Wind reston in sina bdar, werthrvch rek nd stom lik sela boppa hus nd polon stand. Loft wrth althus drov nd dimme, nd inna tha hirta thera mnniska was blydskip nach fruchda. To midden thisre stilnise fng irtha an to bevande lik as hju strvande were. Berga splyton fon ekkorum to spejande fjvr nd logha, ora svnkon in hira skat del, nd ther hju erost fjelda hede; hejade hju berga vppa. Aldland [24] trvch tha stjurar Atland heten svnk nyther nd tht wilde hef stapton alsa naka wr berg nd delon, that ella vndere se bidvlwen were. Felo mnniska wrdon in irtha bidobben, nd felo ther et fjvr vnkemen weron, kemon thernei innet weter vm. Navt allena inda landa Findas speidon berga fjvr, men ak in-t Twisk-land. Walda brnadon therthrvch fter ekkorum nd tha wind dana wei kem, tha wajadon vsa landa fvl ask. Rinstrama wrdon vrleid nd by hjara mvda kemon neja elanda fon sand nd drivande kwik. Thrju jer was irtha alsa to lydande; men tha hju beter were macht mn hira vvnda sja. Felo landa weron vrsvnken, ora uta se resen nd tht Twisk-land to fara-n halfdel vntwalt. Bnda Findas folk kemon tha letogha rumtne bifara. Vsa weibritne vrdon vrdelgen jefta hja wrdon hjara harlinga. Tha warth wakandom vs dvbbeld boden nd tid lerd vs that endracht vsa strikste burch is.

THIT STeT INNA WARABURCH BY THeRE ALDEGA MVDA WRYT.

Thju waraburch nis nen famnaburch, men ther in wrdon alla uthemeda nd vrlandeska thinga warath, ther mitbrocht binne thrvch tha stjurar. Hju is thri pela, tht is en half ty sdwarth fon Medea-sblik legen. Alsa is tht forword: berga nygath thinna krunna, wolka nd strama wen. Jes. Skenland [25] blost, slavona folka stoppath vppat thin klat, o Frya.

Alsa is thju skednesse.

100 nd 1 jer [26] nei that aldland svnken is, kem ther ut-et asta en folk wei. Tht folk was vrdreven thrvch en other folk, fter vs twisk land krejon hja twispalt, hja skifton hjara selva an twam hapa, ek her gvng sines weiges. Fon-t ene del nis nen tal to vs ne kemen, men tht ore del fyl fter to vs Skenland. Skenland was sunnich bifolkath, nd anda fter-kad tht sunnichste fon al. Thervmbe machton hja-t svnder strid wrwinna, nd uthawede hja owers nen leth ne dedon, nildon wi thervr nen orloch ha. Nw wi hjam hvon knna lered, sa willath wi ovir hjara seda skriwa, fternei ho-t vs mith hjam forgungen is. Tht folk was navt ne wild lik felo slachta Findas, men elik anda egipta-landar, hja hvath prestera lik tham nd nw hja krka hve ak byldon. Tha prestera send tha engosta hera, hja heton hjara selva Magjara, hjara aller ovirste het Magy, hi is havedprester nd kening mith en, allet ore folk is nul in-t siffer nd ellik nd al vnder hjara weld. Tht folk neth navt enis en nome, thrvch vs send hja Finna heten, hwand afsken hjara fersta algadur drov nd blodich send, thach send hja ther alsa fin vp, that wi ther bi fter stane, forth ne send hja navt to binydane, hwand hja send slavona fon tha presterum nd jeta ful rger fon hjara meninga. Hja menath that ella fvl kvada gaston is, ther inda mnniska nd djara gluppe, men fon Wr.aldas gast neton hja nawet. Hja hvath stene wepne, tha Magjara kapra. Tha Magjara tellath that hja tha rge gaston banna nd vrbanna mugon, ther vr is-t folk olan in ange frese nd vppira wesa nis nimmer nen blydskip to bisjan. Tha hja G.o.d seten weron, sochton tha Magjara athskip bi vs, hja bogadon vp vsa tal nd sedum, vp vs fja nd vppa vs ysere wepne, ther hja gern to fori hjara goldun nd sulvere syrhedum wandela wilde, nd hjara tjoth hildon hja immerthe binna tha pelon, men tht vrskalkton vsa wakendom. Achtantich jer forther, just wer-et jol-ferste, ther kemon hja vnwarlinge lik snei thrvch stornewind drewen ovir vsa landa to runnande. Ther navt flya machton wrdon vrden, Frya wrth anhropen, men tha Skenlandar hedon hira red warlased. Tha wrdon krfta samlath, thri pelun fon G.o.da-his burch [27] wrdon hja wither stonden, tha orloch bilev. Kat jefta Kater-inne, alsa hete thju fam, ther burchfam to G.o.da burch was. Kat was stolte nd hachfaranda, thervmbe ne let hju nen red ni follistar anda Moder ne freja. Men tha tha burchhera tht fata, tha svndon hja selva bodon nei Texland nei there Moder tha. Minna alsa was there Moder-is nome, let ala tha stjurar manja nd al-et othera jongk folk fon Ast-flyland nd fon tha Dennemark.u.m. Ut thesse tocht is thju skydnese fon Wodin bern, sa-r vppa burgum wryten is nd hir eskreven. Anda Alder-gamude [28]

ther reste en alde sekning. Sterik was sin nome nd tha hrop vr sina deda was grat. Thisse alde rob hede thre neva; Wodin thene aldeste hemde to Lumka-makja [29] bi there e-mude to Ast-flyland by sin eldrum t-us. enes was er herman west. Tunis nd Inka weron sekmper nd just nw bi hjara fderja anda Alderga-mude t-vs. As tha jonga kmpar nw bi ekkorum kemon, keron hja Wodin to hjara herman jefta kning ut, nd tha sekmpar keron Tunis to-ra sekning nd Inka to hjara skelte bi ther nacht. Tha stjurar gvngon tha nei tha Dennemarka fara, ther namon hja Wodin mith sin wigandlika landwer in. Wind was rum nd alsa weron hja an en amering [30] to Sken land. Tha tha northeska brothar ra selva by-m fogath hede, delde Wodin sin weldich her an thri wiga. Frya was hjara wepenhrop nd sa hi bkward sloch tha Finnen nd Magjara as of et brn weron. Tha thene Magy fornom ho sin ljvd al ombrocht wrdon, tha sand hi bodon mith stf nd krone. Hja seidon to Wodin, o thv alra grateste thera kningar, wi send skeldich, thach al hwat wi den hve is ut ned den. Je mene that wi jvw brothar willengklik anfat hve, men wi send thrvch vsa fyanda forth-fetereth nd thi alle send vs jeta vppa hakka. Wi hvath often helpe an thinre burchfam frejath, men hja neth vs navt ne meld. Thene Magy seith, sa hwersa wi ekkorum to tha hlte vrdva, sa skilun tha wilda skephrdar kemon nd vs algadur vrdva. Thene Magy heth ful rikdom, men hi heth sjan that Frya weldiger is as al vsa gaston et semine. Hi wil sin haved in hira skat del ledsa. Thv bist thene wigandlikste kning irthas, thin folk is fon yser. Warth vsa kning nd wi alle willath thin slavona wesa. Hwat skolde that er-rik far-i wesa, aste tha wilda wither to lk driwa koste, vsa sefyra skolde-t rondblesa nd vsa mara skoldon jv vral farut ga.

Wodin was sterik, wost nd wigandlik, men hi nas navt klar sjande, therthrvch wrth i in hjar mera fvngen nd thrvch thene Magy kroneth. Rju felo stjurar nd land-werar, tham thisse ker navt ne sinde, brdon stolkes hinne, Kat mith nemande, men Kat ther navt to fara there Moder ner to fara there mena acht forskine nilde, jompade wr bord. Tha kem stornewind nd fetere tha skepa vppa skorra fonna Dennemark.u.m del svnder enkel man to mistane. Afternei hvon hja tha stret Katsgat [31] heten. Tha Wodin kroned was, gvng-er vppa wilda los; thi weron al rutar, lik een hejel buje kemon hja ajn Wodin-is her, men lik en twyrne wind wendon hja omme nd ne thvradon na wither forskina. As Wodin nw to bk kem, jav thene Magy him sin toghater to-n wif. Afternei wrth-i mith krdon birekad, men ther weron tawerkrdon mong, hwand Wodin warth bi gradum alsa ser vrmeten, that-i Frya nd Wraldas gast miskna and spota thvrade, thawyla hi sin frya hals bog to fara falska drochten-likande byldum. Sin rik hilde sjvgun jer, tha vrdwind-ir. Thene Magy seide that-er mong hjara G.o.don [32] vpnimeth were, nd that hi fon ther over hjam welda, men vs folk lakton vmbe tin tal. Tha Wodin en stt wei west hede, kem ther twispalt, wi wildon en ora kning kjasa, men tht nilde thene Magy navt me hengja. Hi werde that et en rjucht were, him thrvch sina drochtne jeven. Buta nd bihalva thissa twist, sa was ther jet-en emong sin Magjara nd Finna, ther Frya ner Wodin era navt nilde, men thi Magy dede as-t im sinde, hwand sin toghater hede en svn bi Wodin wvnen, and nw wilde thene Magy that thisse fon en hage kom-of wesa skolde. Thawyla alle sanade nd twista, kronade hi thene knap to kning nd stlade hin sels as foged nd foramond jefta redjevar an. Thera ther mar hildon fon hjara balg as fon tht rjucht, tham leton him bidobba, men tha G.o.da brdon wei. Felo Magjara flodon mith hjara ljvda bk ward, nd tha stjurar gvngon to skip nd en her fon drista Finna gvngen as rojar mitha.

Nw kvmath tha skednese fon nef Tunis nd sin nef Inka erost rjucht vppet pat.