The Oera Linda Book - Part 19
Library

Part 19

THIT ELLA STET NAVT ALLeNA VPPER WARABURGH MEN OK TO THeRE BURCH STAVIA, THeR IS LIDSEN AFTERE HAVE FON STAVRE.

Tha Tunis mith sinum skepum to honk kera wilde, gvng-i thet forma vppa Dannemarka of, men hi ne macht ther navt ne landa, tht hede thju Moder bisjowath. Ak et Flyland ne macht-er navt ne landa nd forth nrne. Hi skold alsa mith sinum ljvdum fon lek nd brek omkomth hve, ther vmbe gvngon hja thes nachtis tha landa birawa nd fara bi dei. Alsa alinga there kad forth farande kemon hja to there folkplanting Kadik [33], althus heten vmbe that hjara have thrvch ene stenene kadik formath was. Hir selladon hja allerhanne liftochta, men Tutja thju burchfam nilde navt daja that hja-ra selva nither setta. Tha hja red weron krejon hja twist. Tunis wilde thrvch thju strete fon tha middelse vmbe to farane far tha rika kning fon Egiptalandum, lik hi wel er den hede, men Inka seide, that-i sin nocht hede fon al et Findas folk. Inka mende that er byskin wel en hach del fon Atland by wysa fon eland vrbilewen skolde wesa, ther hi mith tha ljvdum frethoch leva machte. As tha beda neva-t-althus navt enes wrde koste, gvng Tunis to nd stek en rade fone in-t strand, nd Inka ene blawe. Ther fter macht jahweder kjasa, hwam ek folgja wilde, nd wonder, by Inka ther en gryns hede vmbe tha kningar fon Findas folk to thjanja, hlipon tha masta Finna nd Magjara ovir. As hja nw tht folk tellath nd tha skepa ther nei delath hede, tha skedon tha flata fon ekkorum; fon nef Tunis is fternei tal kemen, fon nef Inka ninmer.

Nef Tunis for allinggen there kad al thrvch thju porte there middelse. Tha Atland svnken is, was-t-inna middelse ra owera ak rg to gvngen. Therthrvch weron ther felo mnniska fon-t Findas land nei vsa heinde nd fere Krekalanda kvmen nd ak felo fon Lyda-his land. Ther jn weron ak felo fon vs folk nei Lydas land gvngon. Tht ella hede wrocht, that tha heinde nd fere Krekalanda far tht weld here Moder vrleren was. Ther hede Tunis vp rekned. Thervmbe wilde hi ther en G.o.de have kjasa nd fon ther ut fara rikka forsta fara, men thrvchdam sine flate nd sin folk sa wanhaven utsagon, mendon tha Kadhemer that hja rawera weron, nd thervmbe wrdon hja vral werath. Tha to tha lesta kemon hja an to Phonisivs kad, that were 100 nd 93 jer [34] nei atland svnken is. Nei bi there kad fvndon hja en eland mith twam diapa slinka, alsa-t as thrju elanda utsach. Vppet midloste thera staldon hja hjara skula vp, fternei bvwadon hja ther en burchwal om to. As hja theran nw en nome jeva wilde, wrdon hja vnenes, svme wild-et Fryasburch heta, ora Nef tunia, men tha Magjara nd tha Finna badon tht skolde Thyrhisburch [35] hete. Thyr [36] alsa heton hja en hjarar drochtena nd vppe tham-is jerdei weron hja ther land, to wither-jeld wildon hja Tunis evg as hjara kning biknne. Tunis let im bilesa nd tha ora nildon thervr nen orloch ne ha. Tha hja nw G.o.d saton, tha sandon hja svme alde stjvrar nd magjara ana wal nd forthnei there burch Sydon, men that forma nildon tha Kadhemar nawet fon-ra neta. Thv bist ferhemanda swrvar seidon hja, ther wi navt hachta ne muge. Tha tha wi hjam fon vsa ysera wepne vrsella wilde, gvng to lersta ella G.o.d, ak weron hja ser ny nei vsa brnstenum nd tht freja ther nei nam nen ende. Men Tunis ther frsjande were, brde that er nen ysere wepne ner brnstene mar hede. Tha kemon tha kapljvd nd badon hi skolde twintich skepa jeva, ther hja alle mith-a finneste werum tho hreda wilde, nd hja wildon him alsa felo ljvda to rojar jeva as-er jerde. Twe-lif skepa let-i-to hreda mith win hvning nd tomakad lether, ther bi weron tmar nd sitlun mith gold wrtein sa mn hja ninmer nede sjan. Mith al thi skt fyl Tunis tht Flymar binna. Thi grevaman fon Westflyland wrth thrvch al thessa thinga bigastered, hi wrochte that Tunis bi there mvde fon-t Flymar en loge bvwa machte, fternei is thju sted Alma.n.a.land [37] heten nd tha mark ther hja fternei to Wyringga [38] vp wandelja machton toletmark. Thju Moder rede that wi ra ella vrkapja skolde buta ysere wepne, men mn ne melde hja navt. Tha tha Tyrjar thus fry spel hedon, kemon hja alan wither to farand vsa weron sa heinde as fere vsa ajn sekmpar to skadne. Therfter is bisloten vpper mena acht, jerlikes sjvgun Thyrjar skepa to to letane nd navt mar.

HWAT THeR OF WRDEN IS.

Inner northlikste herne fon tha Middelse, ther leid en eland by there kad. Nw kemon hja tht a kap to frejande. Thervr wrth ene mena acht bileid. Moder-is red wrth wnnen, men Moder sach ra lyast fer of. Thervmbe mende hju that er nen kwa an stek, thach as wi fternei sagon ho wi misden hede hvon wi tht eland Missellja [39] heten. Hirfter skil blika ho wi ther to rede hede. Tha Gola, [40] alsa heton tha sndalinga prestera Sydon-is, tha Gola hedon wel sjan thet et land ther skares bifolkad was nd fer fon there Moder were. Vmb ira selva nw en G.o.de skin to jevane, leton hja ra selva in vsa tal ana trowe wydena heta, men that were betre west, as hja ra selva fon there trowe wendena nomath hede, jefta kirt wei trjuwendne lik vsa stjurar leter den hve. Tha hja wel seton weron, tha wandeldon hjara kapljuda skene kapre wepne nd allerleja syrhedon to fara vsa ysere wepne nd wilde djara huda, werfon in vsa suder landa felo to bikvma weron. Men tha Gola fyradon allerhana wla drochtenlika fersta and to tyadon tha kadhemar thera thrvch todvan hjarar horiga manghertne nd tha swet hed fon hjara fininnige win. Was ther hwa fon vs folk ther-et alsa rg vrbrud hede, that sin lif in frese kem, than lenadon tha gola him hul nd foradon him nei Phonisia, that is palmland. Was hi ther seten, thn most-i an sina sibba nd atha skriwa, that-et land sa G.o.d were and tha mnniska sa luklik, as ninmn hin selva mocht forbylde. A Brittannja weron rju felo manna, tha lith wiva, tha tha Gola that wiston, leton hja alweis manghertne skaka nd thessa javon hja tha Britne vmb nawet. Thach al thissa manghertne weron hjara thjansterum, ther tha bern fon Wralda stolon vmb-ar an hjara falske drochtne to jevane.

NW WILLATH WI SKRIWA VR THA ORLOCH THeRA BURCHFAMNA KALTA AND MIN-ERVA

And ho wi ther thrvch al vsa sderlanda nd Brittanja anda Gola vrleren hve.

Bi there Sder-ren-mvda nd there Skelda, ther send sjvgun landa, nomath nei Fryas sjvgum wakfamkes there wek. Middel vppet ene land is thju burch [41] Walhallagara, inut tha wagrum thera is thju folgjande skednesse writen. Ther bvppa stet: les, ler nd wak.

563 jer [42] nei aldland svnken is, sat hir en wise burch fam, Min-erva was hira noma. Thrvch tha stjurar Nyh.e.l.lenja tonomath. This tonoma was G.o.d keren, hwand tha red, ther hju lenade, was ny nd hel bvppa alle otherum. Overa Skelda et there Flyburch sat Syrhed. Thjus fam was fvl renka, sken was r-anhlith nd kwik was hira tvnge, men thi red ther hju jef, was immer in thjustere worde. Ther vmbe warth hju thrvch tha stjurar Klta heten, tha landsata menadon that et en ernoma wera. Inna troste wille there vrsturvene Moder stand Rosa-mvda thet forma, Min-erva thet twede nd Syrhed thet thredde as folgstere biskreven. Min-erva nede ther nen wit fon, men Syrhed was er thrvch knaked. Lik en wrlandeske forstinne wilde hju erath fresath nd beden wesa, men Min-erva wilde enkel minth wesa. To tha lesta kemon alle stjurar hiri hjara held bjada, selva fon tha Dena-marka nd fon-t Flymar. That vvnde Syrhed, hwand hju wilde bvppa Min-erva utminthja. Til thju mn en grote thnk ovir hira wakendum hva skolde, myk [43] hju ennen hona vpper fane. Tha gvng Min-erva to nd myk en hrder hvnd nd en nachtul in vppira fane. Thene hvnd seide hju wakt ovir sin her nd ovira kidda nd thene nachtul wakt ovira fjelda til thju hja thrvch tha musa navt vrden ne wrde. Men thene hona neth far nimman frjundskip, nd thrvch sin vntocht nd hachfarenhed is er vaken thene bana sinra neista sibba wrden. As Kalta sach that er wrk falikant ut kem, to gvng hju fon kwad to rger. Stolkes let hju Magjara to hiri kvma vmbe tawery to larane. As hju ther hira nocht fon hede, werpte hju hira selva anda rma thera Golum, thach fon al thi misdedon ne macht hju navt betre ne wrde. As hju sach that tha stjurar mar nd mar fon iri weke, tha wilde hju ra thrvch frese winna. Was tha mone fvl nd thene se vnstumich, than hlip hju over et wilde hef, tha stjurar to hropande that hja alle skolde vrgan, sahwersa hja hiri navt anbidda nilde. Forth vrblinde hju hira agun hwer thrvch hja weter fori land nd land fori weter hildon, therthrvch is mani skip vrgvngen mith mn nd mus. Vppet forma werferste tha al hira landsata wepned weron, let hju brga bjar sknka, in tht bjar hede hju taverdrank den. As et folk nv algadur drunken were, gvng hju bvppen vp hira stridhros standa, to lenande mith hira hole tojenst hira speri, mornerad ne kv navt skener. Tha hja sach that alle ogon vpper fstigath weron epende hju hira wera nd keth, svnum nd thogatrum Fryas, i wet wel that wi inna lerste tyd fl lek nd brek leden hve, thrvchdam tha stjurar navt longer kvme vmb vs skriffilt to vrsella, men i nete navt hwerthrvch et kvmen is. Long hv ik my ther vr inhalden, thach nv kn-k-e tnavt longer on. Hark then frjunda til thju i weta muge hwernei i bita mei. Anda ora syde there Skelda hwer hja tomet tha fert fon alle sea hve, ther makath hja hjvd degon skriffilt fon pompa bledar, ther mith sparath hja linnent ut nd knnath hja vs wel miste. Neidam tht skriffilt makja nv alti vs grateste bydriv west is, sa heth thju Moder wilt that mn et vs lera skolde. Men Minerva heth al et folk bihexnath, jes bihexnath frjunda, ivin as al vs fja tht lsten sturven is. Er-ut mot-et, ik wil thi tella, nas-k nen burchfam ik skold et wel weta, ik skolde thju hex in hjara nest vrbarne. Tha hju thi lerste worda ut hede, spode hju hira selva nei hira burch tha, men tht vrdrvnken folk was althus denera bigastered, that et vr sin rede navt mocht to wakane. In dvl-dryste iver gvngon hja overa Sand fal nd neidam nacht midlerwil del strek gvngon hja evin drist vpper burch los. Thach Klta miste al hwither hira dol, hwand Minerva nd hira famna nd tha foddik wrdon alle thrvch tha rppa stjurar hreth.

HIRBY KVMTH THA SKeDNESSE FON JON.

Jon, Jon, Jhon nd Jan is al en mith jeven, thach thet leit anda utsprek thera stjurar, ther thrvch wenhed ellas bikirta vmbit fara nd hard hropa to mvgane. Jon tht is jeva was sekening, bern to-t-Alderga, to-t Flymar ut faren mith 100 nd 27 skepum, tohreth far en grote butareis, rik to leden mith brnsten, tin, kaper, yser, leken, linnent, filt, famna filt fon otter, bever nd kanina her. Nw skold er fon hir jeta skriffilt mith nimma; tha to Jon hir kem nd sach ho Klta vsa rom rika burch vrden hede, tha wrther sa uter mete heftich, that er mith al sinum ljudum vpper Flyburch of gvng nd ther to witterjeld thene rada hone an stek. Men thrvch sin skelta bi nacht nd svme sinra ljudum wrth thju foddik nd tha fmna hret. Tach Syrhed jefta Klta ne mochton hja navt to fatane, hju klvwde vppa utroste tinne, jahweder tochte that hju inna logha omkvma moste, tha hwat berde? Dahwile al hira ljuda stk nd stif fon skrik standon, kem hju skener as a-to fora vp hira kleppar to hropande nei Klta min-ais [44]. Tha stramada tht ora Skelde folk to hapa. As tha stjurar that sagon hripon hja far Minerva wy. En orloch is therut kvmen, hwerthrvch thvsande fallen send.

Under thesse tidon was Rosamond tht is Rosa mvda Moder, hju hede fl in there minne den vmbe fretho to warja, tach nw-t alsa rg kem, myk hju kirte mete. Bistonda sand hju bodun thrvch tha land pala nd let en mena nedban utketha, tha kemon tha landwerar ut alle wrda wei. Tht strydande land folk wrth al fat, men Jon burch hin selva mith sin ljud vppa sina flate, mith nimand beda tha foddika, byonka Minerva nd tha famna fon bedar burchum. Helprik thene herman let-im in banna, men tha hwila alle werar jeta o-ra Skelda weron for Jon to bek nei-t Flymar nd forth wither nei vsa landum. Sin ljud nd felo fon vs folk namon wif nd bern skep, nd as Jon nw sach that mn hin nd sin ljud lik misdedar strafja wilde, brudon hi stolkes hinne. Hi dede rjucht, hwand al vsa landar nd allet ora Skelda folk ther fjuchten hedon wrdon nei Brittanja brocht. Thius stap was mis den, hwand nv kem t-anfang fon tht ende:

Klta ther nei-t segse even blyd vppet weter as vppet land hlapa machte, gvng nei tha fsta wal, nd forth vppa Missellja of. Tha kemon tha Gola mith hjara skepum ut-a Middelse Kadik bifara nd el vs uter land, forth fylon hja vp nd over Brittannja thach hja ne mochton ther nen fsta fot ne kreja, vmbe tht tha sjvrda weldich nd tha bannalinga jeta fryas weron. Men nw kem Klta nd keth, thv bist fry bern nd vmbe litha leka heth mn thi to vrwurpene makad, navt vmbe thi to beterja, men vmbe tin to winnande thrvch thina handa. Wilst wer fry wesa nd vnder mina red nd hoda leva, tjn ut then, wepne skilun thi wrda, nd ik skil waka o-er thi. Lik blixen fjur gvng et o-era landa, nd er thes Kroders jol enis omhlapen hede, was hju masterinne over al gadur nd tha Thyrjar fon al vsa suder stata til there Sejene. [45]

Vmbe that Klta hira selva navt to ful bitrowada, let hju in-et northlika berchland ene burch bvwa Klta-s burch wrth hju heten, hju is jet anwesa, men nv het hja Keren-k. Fon thjus burch welde hju lik en efte moder, navt to wille far men over hira folgar nd tham hjara selva forth Kltana [46] heton. Men tha Gola weldon by gradon over el Brittanja, tht kem enis delis that hju nen mar burga nede, twyas that hju ther nen burchfamna nede nd thryas thrvchdam hju nen efte foddik navt nede. Thrvch al thessa erseka kvn hira folk navt ni lera, tht wrde dvm nd dor nd wrde endelik thrvch tha Gola fon al hira ysera wepne birawath nd to tht lesta lik en buhl by there nose omme leid.

NV WILLATH WI SKRIVA HO-T JON VRGVNGEN IS, THIT STeT TO TEXLAND SKReVEN.

10 jer fter Jon wei brit was, kemon hyr thrju skepa in-t Flymar falla, tht folk hrip ho-n-sejen, fon hira tlinga heth thju Moder thit skrywa leten. Tha Jon antha Middelse kem was then mara thera Gola hin vral far ut gvngen, alsa hi an theri kad fon tha heinda Krekalanda nrne felich nere. Hi stek thus mith sinum flate nei Lydia, tht is Lyda his land, ther wildon tha swarta mnniska fata hjam nd eta. To tha lesta kemon hja et Thyrhis, men Minerva seide hald of, hwand hir is thju loft olangne vrpest thrvch tha prestera. Thi kning was fon Tunis ofstamed, sa wi leter herdon, men til thju tha prestera en kning wilde hve ther alderlangne nei hjara bigrip were, alsa hede hja Tunis to en G.o.de up hejad, to rgnisse sinra folgar. As hja nv Thyr fter bek were, kemon, tha Thyriar en skip uta fte hoda rawa, neidam tht skip to fer was, kvndon wi-t navt wither wina, men Jon swor wreka thervr. Tha nacht kem kerde Jon nei tha fere Krekalandum, to lesten kemon hja by en land tht bjustre skryl ut sa, men hja fondon ther en havesmvda. Hir seide Minerva skil by skin nen frese to fara forstum nach presterum nedich wesa, neidam hja algadur feta etta minna, thach tha hja inner have hlipon fonth mn hja navt rum noch vmbe alle skepa to bislta, nd thach weron mest alle to lf vmbe wider to gane. Alsa gvng Jon ther forth wilde mith sin sper nd fone tht jongk folk to hropande, hwa willinglik bi-m skara wilde. Minerva ther biliwa wilde dede alsa. Tht grateste del gvng nei Minerva, men tha jonggoste stjurar gvngon by Jon. Jon nam there foddik fon Klta nd hira famna mitha, nd Minerva hild hira ajn foddik nd hira ajn famna.

Bitwiska tha ferum nd heinda Krekalandum fand Jon svma elanda ther im likte, vppet grateste gvng-er inna tha walda twisk tht berchta en burch bvwa. Fon uta litha elanda gvng-er ut wreka tha Thyrjar skepa nd landa birawa, thervmbe send tha elanda evin blyd Rawer elanda, as Jonhis elanda [47] heten.

Tha Minerva tht land bisjan hede, tht thrvch tha inhemar Attika is heten, sach hju that tht folk al jeita hoder weron, hja hildon hjara lif mith flesk, krdum, wilde wotelum nd hvning. Hja weron mith felum tekad nd hju hedon hjara skula vppa h.e.l.linga thera bergum. Therthrvch send hja thrvch vs folk h.e.l.linggar heten.

Tht forma gvngon hja vppa run, tha as hja sagon that wi navt ne taldon nei hjara skt, tha kemon hja tobek nd leton grate atskip blika. Minerva frejde jef wi vs in there minna machte nither setta. That wrde to staden vnder biding that wi skolde helpa hjam with hjara swetsar to stridande, ther alan kemon hjara bern to skakana nd hjara skat to rawana. Tha bvwadon wi ene burch arhalf pal fon ther have. Vppa red Minervas wrth hju Athenia [48] heten: hwand seide hju, tha fter kvmand agon to wetane, that wi hir navt thrvch lest ner weld kvmen send, men lik atha vntfongen. Dahwile wi an there burch wrochton kemon tha forsta, as hja hja nv sagon that wi nen slavona hede, sind er sok navt, nd leton-t an Minerva blika, til thju hja tochton that en forstene were. Men Minerva freja, ho bist wel an thina slavona kvmen? Hja andere, svme hvath wi kapad, ora anna strid wnnen. Minerva seide, sahwersa ninman mnneska kapja nilda sa ne skolde ninman jvw bern rawa nd i ne skolda thervr nen orloch hve, wilst thus vsa harlinga biliwa sa mot-i thina slavona fry leta.

That nv willath tha forsta navt, hja willath vs wei driwa. Men tha klokeste hjarar ljuda kvmath helpa vsa burch ta bvmande, ther wi nv fon sten makja.

Thit is thju skednesse fon Jon nd Minerva.

As hja that nw ella tellad hede, frejath hja mith erbjadenesse vm yrsene burchwepne, hwand seidon hja vsa letha send weldich, tha sa wi efta wapne hve, skillon wi ra wel wither worda. As hju theran to stemad hede, frejath tha ljuda jef tha Fryas seda to Athenia nd tha ora Krekalanda bloja skolde, thju Moder andere, jef tha fere Krekalanda to tha erva Fryas hera, alsa skilum hja ther bloja, ne herath hja navt ther to, alsa skil ther lang over kmpad wrda mote, hwand thene kroder skil jeva fifthusand jer mith sin Jol ommehlapa, bifara tht Findas folk rip to fara frydom sy. [49]

THIT IS OVER THA GeRTMANNA.

Tha h.e.l.lenja jefta Minerva sturven was, tha baradon tha prestera as jef hja mith vs weron, til thju that hel blika skolde havon hja h.e.l.lenia to-ne G.o.dene ute keth. Ak nildon hja nene ore Moder kjasa leta, to segande, hja hede frese that er emong hira famna nimman were, ther hja sa G.o.d kvnde trowa as Minerva ther Nyh.e.l.lenia tonomt was. Men wi nildon Minerva navt as ene G.o.dene navt biknna, neidam hja selva seid hede that nimman G.o.d jefta fvlkvma wesa ne kvnde thn Wr.aldas gast. Therumbe keron wi Gert Pire his toghater to vsa Moder ut.

As tha prestera sagon that hja hjara hering navt vp vsa fjvr breda ne mochton, tha gvngon hja buta Athenia nd seidon that wi Minerva navt to-ne G.o.dene bikna nilda ut nyd, vmbe that hju tha inhemar sa fl ljafde biwesen hede. Forth javon hja that folk byldnisse fon hira liknese, tjgande that hja therlan ella freja machte alsa naka hja heroch bilewon. Thrvch al thissa tellinga warth tht dvma folk fon vs ofkerad nd to tha lesta fylon hja vs to lif. Men wi hedon vsa stene burchwal mith twam hornum om tejen al to tha se. Hja ne machton vs thervmbe navt naka. Thach hwat berde, an egiptalanda ther were en overprester, hel fon agnum, klar fon bryn nd licht fon gast, sin nam were Sekrops, [50] hy kem vmb red to jevane. As Sekrops sach that er mith sinum ljuda vsa wal navt biranna ne kv, tha sand hi bodon nei Thyrhis. Afternei kemon er thrja hvndred skipun fvl salt-atha fon tha wilde berchfolk.u.m vnwarlinga, vsa hava bifara, dahwila wy mith alle mannum vppa wallum to strydande weron.

Drei as hja thju hava innomth hede wildon tha wilda salt-atha tht thorp nd vsa skipa birawa. en salt-athe hede al en bukja sknd, men Sekrops wilde tht navt ne hngja, nd tha Thyrjar stjurar ther jeta Fryas blod int lif hede seidon, aste that deiste sa skilun wi tha rade hone in vsa skypa steka nd thv ne skilst thina berga na withera-sja. Sekrops tham navt ne hilde ni fon morthja nor fon hommelja, sand bodon nei Gert vmbir tha burch of to askja, hju macht frya uttochte ha mith al hira drywande nd berande hava, hira folgar alsa ful. Tha wista thera burchherum el G.o.d sjande tht hja tha burch navt halda ne kvnde, reden Gert hja skolde gaw to bitta, bi fira Sekrops wodin wrde nd overs bigvnde, thre monatha fter brde Gert hinne mith tha alder besta Fryas bern nd sjugum wara twilf skypum. Tha hja en stt buta there have weron kemon ther wel thritich skepun fon Thyrhis mit wif nd bern. Hja wilde nei Athenia ga, tha as hja herdon ha-t ther eskepen stande gvngon hja mit Gert. Thi wetking thera Thyrjar brocht algadur thrvch tha strete [51] ther vnder thisse tida vppa tha rade se uthlip. Et leste landon hja et Pangab, that is in vsa spreke fif wetervm, vmbe that fif rinstrama mith hiri nei tha se to strame. Hyr seton hja hjara selva nithar. That lnd hvon hja Gertmannja heton. Thene kening fon Thyrhis fternei sjande that sin alderbesta stjurar wei brit weren sand al sin skipa mith sina wilde saltatha vmb-er dad jefta levand to fatane. Men as hj by there strete kem bevadon bede se nd irtha. Forth hef irtha hira lif ther vppa, sa hag that al et weter to there strete uthlip, nd that alle wata nd skorra lik en burchwal to fara hjam vp reson. That skede over tha Gertmanna hjara dugda lik as allera mannalik hel nd klar mei sja.

AN THA JeRA 1000 AND 5 [52] NeI ALDLAND SVNKEN IS, IS THIT VPP-INA ASTERWACH IT FRYAS BURCH WRITEN.

Nei that wi in twilif jer tid nen Krekalandar to Almanland sjan hede, kemon ther thrju skepa sa syrlik as wi nen hedon nd to fara nimmer nede sjan. Vppet storoste thera were-n kening thera Jhonhis elandum. Sin nome were Ulysus nd tha hrop ovir sin wisdom grat. This kening was thrvch ene presteresse forseid, that er kening wertha skolde ovir alla Krekalanda sa-r red wiste vmbe-n foddik to krejande, ther vpsteken was anda foddik it Texland. Vmbe-r to fensane heder fele skta mith brocht, boppa ella famne syrhedum, alsa ther in wralda navt skenener makad wrde. Hja kemon fon Troja en stede tham tha Krekalandar innimth hedon. Al thissa skta bad hi tha Moder an, men thju Moder nilde narne fon neta. As er to lesta sa, that hju navt to winne were, gvng er nei Walhallagara [53].

Ther was en fam seten, hjra nome were Kat, tha inna wandel wrde hju Kalip [54] heten ut hawede that hjara vnderlip as en utkikbored farutstk. Therby heth er jeron hwilth to rgenisse fon al tham et wiston. Nei thera famna hrop heth er to lesta en foddik fon hir krejen, tha hja heth im navt ne bat, hwand as er in se kem is sin skip vrgvngon nd hy naked nd blat vpnimth thrvch tha othera skepa.

Fon thisse kening is hyr en skryver fterbilewen fon ren Fryas blod, brn to there neie have fon Athenia nd hwat hyr folgath het er vs fon ovir Athenia skreven, therut mei mn bis.l.u.ta, ho wer thja Moder Hel-licht sproken heth, tha hja seide tht Fryas seda to Athenia nen stand holde ne kvste.

Fon tha othera Krekalander hetste sekur ful kwad ovir Sekrops hered, hwand hi were in nen G.o.de hrop. Men ik dar segse, hi were-n lichte man, hachlik romed alsa ser bi tha inhemar as wel bi vs, hwand hi were navt vmbe tha mnniska to diapana sa tha ora prestera, men hi were dugedsem nd hi wist tha wisdom thera ferhemanda folk.u.m nei werde to sktande. Thervmbe that er that wiste, hede-r vs to stonden that wi machte leva nei vs ajn elik Segabok. Ther gvng en telling that er vs nygen were, vmbe that er tjucht wesa skolde ut en Fryaske mangerte nd egiptiska prester, uthawede that er blawe aga hede, nd that er ful mangerta fon vs skakt weron nd in ovir Egiptalande vrsellath. Tha selva heth er nimmerte jecht. Ho-t thermei sy, sekur is-t that er vs mara athskip biwes as alle othera prestum to semne. Men as er fallen was, gvngon sina neimanninga alring an vsa ewa torena nd bi gradum sa felo mislikanda kera to makjande, that er to longe lesta fon elik sa nd fon frydom ha navt owers as tha skin nd tha nome vrbilef. Forth nildon hja navt ne daja that-a setma an skrift brocht wrde, hwerthrvch tha witskip thera far vs forborgen wrth. To fara wrdon alle sek.u.m binna Athenia in vsa tal bithongon, fternei most et in beda tala sken nd to lesta allena in tha landis tal. In tha erosta jera nam that manfolk to Athenia enkel wiva fon vs ajn slacht, men that jongkfolk vpwoxen mitha mangerta ther landsaton namen ther ak fon. Tha bastera bern tham therof kemon weron tha skensta nd snodsta in wralda, men hja weron ak tha rgsta. To hinkande vr byde syda, to malande her vm seda ner vm plega, hit ne sy that et were for hjara ajne held. Alsa naka ther jeta-n strel fon Fryas gast weldande were wrth al et bvwspul to mena werka forwrochten nd nimmn ne mocht en hus to bvwande, tht rumer nd riker were as tht sinra nestum. Tha tha svme vrbastere stedjar rik weron thrvch vs fara nd thrvch et sulver, tht tha slavona uta sulverlona wnnon, tha gvngon hja buta vppa h.e.l.linga jefta inda dela hema. Ther beftha haga wallum fon lof tha fon sten bvwadon hja hova mith kestlik husark, nd vmbe by tha wla prestrum in en G.o.da hrop to wesande, stldon hja ther falska drochten likanda nd vntuchtiga bilda in. By tha wla prestrum nd forstum wrdon tha knapa al tomet mara gert as tha toghatera, nd faken thrvch rika jefta thrvch weld fon et pad there duged ofhleid. Neidam rikdom by tht vrbrde nd vrbasterde slachte fer bvppa duged nd ere jelde, sach mn altomet knapa tham hjara selva mit rma rika klatar syradon, hjara aldrum nd famna to skonda nd hjara kvnna to spot. Kemon vsa enfalda aldera to Athenia vppe there mena acht nd wildon hja thervr bara, sa warth ther hropen, hark, hark, ther skil en semomma ketha. Alsa is Athenia wrdon elik en brokland anda hete landa, fol blodsgar, pogga nd feniniga snaka, hwerin nen mnniske fon herde sedum sin fot navt waga ne mei.