The Oera Linda Book - Part 17
Library

Part 17

eWA FARA STJURAR [14]. STJURAR IS THI eRENOMA THeRA BUTAFARAR.

Alle fryas svna hva lika rjuchta, thervmb mugon alle flinka knapa hjara self as butafarar melda by tha oldermon nd thisse ne mei him nit ofwisa, wara tht er nen sted is.

2. Tha stjurar mugon hjara jn mstrun noma.

3. Tha kapljvd moton keren nd binomath wertha thrvch tha mente ther-et G.o.d hereth nd tha stjurar ne mugon ther by nen stem hva.

4. Jef mn vppe reis bifinth tht thene kening rg jefta vnbikvmmen is, sa mugon hja en ora nimma; kvmon hja to bk, sa mei thene kening him self biklagja by tha oldermon.

5. Kvmth ther flate to honk nd sin ther bata, sa moton tha stjurar ther of en thrimene hva, althus to delande, thi witkening twilf mon-is dela, thi skolt by nacht sjugun dela, tha botmonna ek twa dela, thi skiprun ek thre dela, that ora skip-is folk ek en del. Tha jongste prentar ek en thrimnath, tha midlosta ek en half-del nd tha oldesta ek en twednath.

6. Sin ther svme vrlameth, sa mot-a mena mente njvda far hjara lif, ak moton hja forana sitta by tha mena fersta, by huslika fersta, ja by alle fersta.

7. Sin ther vppa tocht vmk.u.me, sa moton hjara nestun hjara del erva.

8. Sin ther wedven nd weson fon kvmen, sa mot thju mente hja vnderhalda; sin hja an enre kase felth, sa mugon tha svna thi noma hjarar tata vppira skeldun fora.

9. Sin ther prentara [15] forfaren, sa moton sina erva en el mannis del hva.

10. Was hi forseith, sa mei sin brud sjugun mannis delun aska vmbe hira fryadulf en sten to to wjande, mar thn mot hja for tha ere wedve bilyva leva long.

11. Sahwersa en mente en flte to reth, moton tha redar njvda fara beste liftochtun nd far wif nd brn.

12. Jef en stjurar of nd rm is, nd hi heth hus nach erv, sa mot im that jon wertha. Nil hy nen hus nach erv, sa mugon sin friundun hem tus nema nd thju mente mot et betera nei sina stt, wara tht sin friunda thene bata weigerja

NETLIKA SeKA UT-A NeILeTNE SKRIFTUM MINNOS.

Minno [16] was en alde sekening, sjaner nd wisgyrich. An tha Kretar heth-i ewa jeven. Hi is brn an tha Lindawrda, nd nei al sin witherfara heth hi tht luk noten umbe to Lindahem to sterva.

Sahwersa vsa swethnata en del land hve jeftha wetir, that vs G.o.d tolikt, sa focht-et vs vmbe that a kap to freja, nillath hja tht navt ne dva, than mot mn hja that bihalda leta. That is nei Frya-his tex nd-et skolde vnrjucht wesa to vnthandana that.

Sahwersa ther swethnata et semna kyva nd sana vr enga seka, tha vr land, nd hja vs freja en ordel to spreka, sa ach man tht reder fterweja to letane, tach sa man ther navt buta ne kan, sa mot man tht erlik nd rjuchtferdich dva.

Kvmth ther hwa nd seith, ik hv orloch, nw most-v mi helpa; jeftha en ora kvmth nd seith, min svn is vnjerich nd vnbikvmmen, nd ik bin ald, nw wild-ik thi to waranstew ovir hini nd ovir min land stlla, til hi jerich sy, sa ach man that weigarja, til thju wi nawt an twist ne kvme ne muge vr seka stridande with vsa frya sedum.

Sahwersa ther kvmth en vrlandisk kapman vppa toletmrk et Wyringga tha to Almanland nd hi bidroght, sa warth-er bistonda mrk-beten nd kanber makad trvch tha famna invr et ele land. Kvmth-er thn to bk, sa ne skil nimman kapja fon him, hy mei hinne brda sa-r kvmen is. Thus, sahwersa-r kapljud keren wrde vmbe wr-a merka to ga, jeftha mith-e flat to farane, sa ach man allena aldulkera to kjasane tham mn tyge by tyge knth nd an en G.o.da hrop stane by tha famna. Berth-et navt to min that-er en rg man mong sy, tham tha ljud bitrogha wil, sa agon tha ora tht to werane. Het-i-t-al den sa mot mn tht beterja, nd thene misdedar ut of landum banna, til thju vsa nama vral mith erane skil wertha binomath.

Men jef wir vs vppen vrlandiska mrkt finda, sy-et heinde jeftha fer, nd berth-et tht-et folk vs let dvath jeftha bistelleth, sa agon wy mith haste hei to to slana, hwand afsken wy ella agon to dvande vmbe fretho willa, vsa halfbrothar ne mugon vs nimmer minachtja nach wana that wi ange send.

In min juged hv ik wel enis mort overa bnda thera ewa, fter hv ik Frya often tanked vr hjra tex, nd vsa ethla vr tha ewa ther thernei tavlikt send.

Wr.alda jeftha Alfoder heth mi felo jeren jeven, invr felo landa nd sea hv ik omme faren nd nei al hwa ik sjan h, bin ik vrtjgad that wi allena trvch Alfoder utforkeren send, ewa to hvande. Lydas folk ne mei nen ewa to makjande ni to haldande, hja send to dvm nd wild therto. Felo slachta Findas send snod enoch, men hja send gyrich, hachfarande, falsk, vnks nd mortsjochtich. Poga blesath hjara selva vppa, nd hja ne mugath nawet than krupa. Forska hropath wrk, wrk, nd hja ne dvath nawet as hippa nd kluchtmakja. Tha roka hropath spar, spar, men hja stelon nd vrslynath al wat vnder hjara snavela kvmath. Lik al tham is tht Findas folk, hja bogath immer ovir G.o.da ewa; ek wil setma makja vmb-et kwad to werane, men selva nil nimman theran bonden wesa. Thera hwam-his gast that lestigoste sy nd thertrvch sterik, tham-his hone krejath kening nd tha ora moton alwenna an sin weld vnderwurpen wesa, til en other kvmth ther-im fon-a setel drywet. Tht word ewa is to fran vmbe an mena seka to nomande. Thervmbe heth mn vs evin sega lerth. ewa tht seit setma ther bi aller mnniska elik an hjara mod prenth send, til thju hja muge weta hwat rjucht nd vnrjucht sy nd hwertrhvch hja weldich send vmbe hjara jne deda nd tham fon orum to birjuchtande, tht wil sedsa alsanaka hja G.o.d nd navt misdedich vpbrocht send. Ak is-er jet-en ora sin an fst. ewa seit ak, elik weter-lik; rjucht nd sljucht as weter that thrvch nen stornewind jeftha awet owers vrstoren is. Warth weter vrstoren, sa warth-et vnewa, vnrjucht, men et nygt evg vmbe wither ewa to werthande, that leith an sin fonselvhed, alsa tha nygung to rjucht nd frydom in Fryas bern leith. Thessa nygung hvath wi trvch Wr.aldas gast, vsa foders, ther in Fryas bern bogth, thervm be skil hju vs ak evg biklywa. ewa is ak thet ora sinnebyld fon Wr.aldas gast, ther evg rjucht nd vnforstoren bilywath, afsken-et an licheme rg to geit. ewa nd vnforstoren send tha mrka thera wisdom nd rjuchtferdichhed ther fon alla fremo mnniska socht nd trvch alla rjuchtera biseten wrden mot. Willath tha mnniska thus setma nd domar makja, ther alan G.o.d bilywa nd allerweikes, sa moton hja elik wesa to fara alle mnniska; nei thisse ewa achath tha rjuchtera hjara ordel ut to kethande. Is ther eng kwad den, hwervr nen ewa tavlikt send, sa mot mn ene mena acht bilidsa; ther ordelth mn nei tha sin ther Wr.aldas gast an vs keth vmbe over ella rjuchtferdich to birjuchtande, althus to dvande ne skil vs ordel nmmer falikant ut ne kvma. Ne dvath mn nen rjucht men vnrjucht, alsa rist ther twist nd twispalt emong tha mnniska nd stata, therut sprt inlandiska orloch, hwerthrvch ella homljath nd vrdren wrth. Men, o dvmhed. Dahwila wi to dvande send ekkorum to skadane, kvmth-et nidige folk Findas mith hjara falska presterum jvw hava to rawande, jvwa toghatera to skndane, jvwa seda to vrdva nd to tha lesta klppath hja slavona banda om jahwelikes frya hals.

UT-A SKRIFTA MINNOS.

Tha Nyh.e.l.lenia [17] tham fon hira jn nome Min-erva hete, G.o.d seten was nd tha Krekalander [18] hja to met even hrde minade as vs jn folk, tha kemon ther svme forsta nd prestera vppe-ra burch nd frejon Min-erva hwer of hjra erva lejon. Nyh.e.l.lenia andere, mina erva dreg ik om in mina bosm, hwt ik urven hv is ljafde vr wisdom, rjucht nd frydom, hv ik tham vrleren, alsa ben ik elik an tha minniste jvvar slavonena. Nw jev ik red vm nawet, men than skold ik vrkapja tham. Tha hera gvngon wei, nd hripon al lakande, jvwer heroga thjanra, wisa h.e.l.lenia. Thach thermitha miston hja hjara dol, hwand tht folk tht hja minnade nd hja folgade, nam this nome to-n ere nome an. Tha hja sagon tht hjara skot mist hede, tha gvngon hja hja bihlvda nd seidon that hju-t folk hexnad hede, men vs folk nd tha G.o.da Krekalandar werde aller weikes that-et laster were. Enis kemon hja nd fregon, as thv thn nen thjonster ne biste, hwat deist than mitha jar tham thv altid bi thi heste. Min-erva andere, thisse jar send that sinebyld fon Fryas redjevinga, werin vsa tokvmste forholen hleit nd fon el tht mnneskalik slachte; tid mot hja utbroda nd wi moton waka tht-er nen leth an ne kvmth. Tha prestera, G.o.d seid; men hwerto thjanath thene hund an thina fera hand. h.e.l.lenia andere, heth thene hrder nen skeper vmbe sin kidde at s.e.m.e.ne to haldande? hwat thene hvnd is inna thjanest thes skephrder, bin ik in Fryas tjanest, ik mot ovir Fryas kidde waka. That likath vs G.o.d to, sedon tha prestera; men seg vs, hwat is thju bitjvtenise fon thi nachtule, ther immer boppa thin hole sit, is that ljuchtskvwande djar altomet thet teken thinra klarsjanhed. Nean andere h.e.l.lenia, hi helpt my hugja that er en slach fon mnniska ovir hirtha omme dwalth, ther evin lik hi in krka nd hola hema; ther an tjuster frota, tach navt as hi, vmb vs fon msa nd ora plga to helpane, men renka to forsinna, tha ora mnniska hjara witskip to rawane, til thju hja tham to betre muge fata vmber slavona fon to makjande nd hjara blod ut to sgane, even as vampyra dva. Enis kemon hja mith en benda folk. Pest was over-et land kvmen, hja seidon, wi alle send to dvande, tha G.o.da to offerja, til thju hja pest wera muge. Nilst thv then navt ne helpa hjara grimskip to stilane, jeftha hethste pest selva ovir-et land brocht mith thinra kunsta. Nean seide Min-erva, men ik ne kn nene G.o.da, ther rg dvande send; thervmbe ne kan ik navt freja jef hja beter wrda willa. Ik kn en G.o.de, tht is Wr.aldas gast; men thrvch tham er G.o.d is, dvath-er ak nen kwad. Hwanath kvmth-et kwad thn wei, frejath tha prestera. Allet kwad kvmth fon jow nd fon there dvmhed thera mnniska, tham hjara selva fon jow fensa leta. Jef thin drochten thn sa bjustre G.o.d is, wervmb werther-et kwad thn navt, frejath tha prestera. h.e.l.lenia andere, Frya het vs vppe wei brocht nd thene kroder tht is tid, tham mot tht ovrige dva. With alle rampum is red nd help to findande, tha Wr.alda wil tht wi hja selva soka skilon, til thju wi sterik skile wertha nd wis. Nillath wi navt, thn let-er vsa trul ut trulla, til thju wi skilon erfara, hwat nei wisa dedum nd hwat nei dvma dedum folgath. Tha seide-ne forst, ik skolde wana, that were betre, that to werande. Hwel muglik, andere h.e.l.lenia, hwand than skolde tha mnniska bilywa lik tmade skepa; thv nd tha prestera skolde-r than hoda willa, men ak skera nd nei there slacht benke fora. Tach alsa nil-t vs drochten navt, hi wil that wi ekkorum helpa, men hi wil ak tht jahweder fry sy nd wis wrde. Tht is ak vsa wille, thervmbe kjasth vs folk sin forsta, greva, redjevar nd alle basa nd mastera ut-a wisesta thera G.o.da mnniska, til thju allemnnalik sin best skil dva vmbe wis nd G.o.d to werthande. Althus to dvande skilun wi enis weta nd anda folka lera, that wis wesa nd wis dva allena leith to salichhed. That likt en ordel, seidon tha prestera, men aste nv menste, that pest thrvch vsa dvmhed kvmth, skolde Nyh.e.l.lenia thn wel sa G.o.d wesa wille, vmbe vs ewat fon tht nya ljucht to lenande, hwer vppa hju sa stolte is. Jes seide h.e.l.lenia; tha rokka nd ora fuglon kvmath allena falla vp vl as, men pest minth navt allena vl as, men vla sed-plegum nd fangnisa. Wilstv nv that pest fon-i wika nd na wither ne kvma, thn mostv tha fangnisa wei dva, nd that i alla ren wrde fon binna nd fon bta. Wi willath bilawa tht thin red G.o.d sy, seidon tha prestera, men seg vs, ho skilum wi ther alla mnniska to kreja, ther vnder vs weld send. Tha stand h.e.l.lenia vp fon hira setel nd keth: Tha muska folgath thene sejar, tha folka hjara G.o.da forsta, thervmbe ach-stv to bijinnande mith thin selva lsa ren to makjande, that stv thinna blikka in nd utward mei rjuchta svnder skamrad to werthande to fara thin jn mod. Men in stede fon tht folk ren to makjande heste vla fersta utfonden, hwer vppa tht folk al sa naka spth, that hja to lesta lik tha barga annath slip frota, vmbe that stv thin vla l.u.s.ta bota mei. Tht folk bigost to jolande nd to spotande. Ther thrvch ne thuradon hja nen strid wither an to spinnande. Nv skolde jder wana, tht hja vral-et folk to hape hropen hede vmbe vs algadur to-t land ut to driwande. Nean an stede fon hja to bihluda gvngon hja allerweikes, ak to tha heinde Krekalana til tha Alpa ut to kethane, tht et thene allervrste drochten hagth hede sin wisa toghater Min-erva, to nomth Nyh.e.l.lenia emong tha mnniska to sendane in overa se mith-en ulk, vmbe tha manniska G.o.de red to jevane nd that allermannalik, ther hja hera wilde, rik nd lukich skolde wertha, nd enis bas skolde wertha ovir alle keningkrik irtha.s. Hira byldnese stldon hja vppe hjara ltrum, jeftha hja vrsellade-t anda dvma mnniska. Hja kethon allerweikes red-jevinga, ther hju nimmer jeven hede, nd tladon wondera, ther hju n den hede. Thrvch lesta wiston hja-ra selva master to makjande fon vsa ewa nd setma, nd thrvch w.a.n.kethinga wiston hja alles to wisa nd to vrbruda. Hja stldon ak famma vnder hjara hode, tha skinber vndere hoda fon Fsta [19] vsa forma ere moder, vmbe over tht frana ljucht to wakane. Men tht ljucht hede hja selva vpstoken, nd in stede fon tha famkes wis to makjande, nd afternei emong tht folk to senda, ta sjaka to levande nd tha brn to lerande, makadon hja-ra dvm nd dimme bi-t ljucht nd ne machten hja na buta ne kvma. Ak wrdon hja to redjevstare brukath, tach thi red was by skin ut hjara mvlun; hwand hjara mvla weron navt owers as tha hropar, hwer trvch tha prestera hjara gerta utkethon.

Tha Nyh.e.l.lenia fallen was, wilden wi en ore moder kjasa, svme wildon nei Texland vmbe ther ene to frejande, men tha prestera tham by hira jn folk tht rik wither in hede, nildon that ni hengja nd kethon vs by-ra folk as vn-frana ut.

III. UT-A SKRIFTA MINNOS.

Tha-k althus wei faren was mith mina ljvd fon Athenia, kemon wi to tha lesta an en eland thrvch min ljvd Kreta heten vm-a wilda kreta tham et folk anhyv by vsa kvmste. Tha as hja sagon tht wi nen orloch an-t skeld foron, wrdon hja mak, alsa-k et lest far en bota mit yserark en havesmode nd en stada land wandelde. Thach tha wi en stut seten hede nd hja speradon that wi nen slavona nede, tha weron hja vrstlath, men tha-k-ra nw talt hede that wi ewa hedon elik to birjuchtande vr alla, tha wilde-t folk ak fon sokka ha. Tach skers hedon hja tham, jefta tht elle land kem anda tys. Tha forsta nd prestera kemon barja, that wi hjara tjvth over herich makad hede nd tht folk kem to vs vmbe hul nd skul. Tach tha tha forsta sagon tht hja hjara rik vrljasa skolda, tha jevon hja tht folk frydom nd kemon to my vmb-en esega bok. Thach tht folk was nen frydom wenth nd tha hera bilevon welda nei that ir G.o.d thochte. Tha thi storn wr wer, bigoston hja twispalt among vs to seja. Hja seidon to min folk that ik hjara help anhropen hede vmbe standfst kening to werthande. Enis fand ik gif in min met, tha as er enis en skip fon-t Fly by vs vrseilde, ben ik thermith stolkens hinne brith.--Tach min witherfara to letande, sa wil-k mith thesa skednesa allena sega, that wi navt muge hema mith et Findas folk fon wer tht et sy, hwand tht hja fvl send mith falska renka, ewa to fresane as hjara swete wina mith dejande fenin.

Ende wra skrifta Minnos.

HIR VNDER SEND THRe WeTA, THeR AFTER SEND THISSA SETMA MAKAD.

1. Allera mannalik wet, tht i sin bihof mot, men wrth mmon sin bihof vnthalden, sa net nen man hwat er skil dva vmbe sin lif to bihaldande.

2. Alle elte minniska werthat drongen a brn to telande, wrth that werth, sa net nim man wath rges therof kvme mei.

3. Alrek wet tht-i fry nd vnforleth wil leva, nd that ore that ak wille. Umbe sekur to wesande send thesa setma nd domar makad.

Tht folk Findas heth ak setma nd domar: men thissa ne send navt nei tha rjucht, men allena to bata thera prestera nd forsta, thana send hjara stata immerthe fvl twispalt nd mord.

1. Sahwersa imman nad heth nd hi ne kan him selva navt ne helpe, sa moton tha famna tht kvndich dva an tha greva. Therfar tht et en stolte Fryas navt ne focht tht selva to dva.

2. Sa hwa rm wrth thrvch tham hi navt wrka nil, ther mot to tht land ut dreven wertha, hwand tha lfa nd loma send lestich nd rg tnkande: thervmbe ach mn to werane tham.

3. Jahweder jong kerdel ach en brud to seka nd is er fif nd twintich sa acht-er en wif to hva.

4. Is hwa fif nd twintich, nd heth er nen enga, sa ach ek man him ut sin hus to werane. Ta knapa achon him te formyda. Nimth er thn nach nen enga, sa mot mn hin dad sega, til thju hi ut of lande brude nd hir nen rgenese neva ne mei.

5. Is hwa wrak, thn mot-er avber sega, that nimman fon him to fresane nach to duchtane heth. Sa mei er kvma hwer er wil.