The Oera Linda Book - Part 15
Library

Part 15

FASTA SeIDE.

Alle thinga, ther mn anfangja wil, hoka tht-t moga wesa, vppa tha dei, ther wy Frya heldgad hwa, tham skilun evg falykant utkvma: neidam tid nw biwysd heth tht hju riucht hede, sa is tht en ewa wrdon, tht mn svnder ned nd tvang a Frya hjra dei nawet owers ni dva ne mei, tha blyda fersta fyrja.

THAT SEND THA eWA THeR TO THeRA BURGUM HeRA.

1. Sahwersa ther rne ene burch bvwet is, sa mot thju foddik thera an tha forma foddik et Texland vpsteken wrda. Thach tht ne mei nmmer owers as troch tha moder sken.

2. Ek moder skil hjra jn famna kjasa; alsa thera ther vppa thera othera burgum as moder send.

3. Thju moder to Texland mei hjra folgster kjasa, thach sahwersa hju falth er hju-t den heth, sa mot thas keren hwertha vppa ena mena acht, by redum fon alle stata et semne.

4. Thju moder to Texland mei en nd tvintich famna nd sjvgun spille mangerta hva, til thju ther mmer sjvgun by there foddik muge wakja deilikes nd thes nachtes. By tha famna ther vppa ora burgum as moder thjanja alsa felo.

5. Sahwersa en fam annen gada wil, sa mot hju-t there moder melda, nd bistonda to tha mnniska kera, er hju mith hjra tochtige adama tht ljucht bivvlath.

6. Thju moder nd alrek burchfam skil mn tofogjande en nd tvintich burchheran, sjvgun alda wisa, sjvgun alda kmpar, nd sjvgun alda sekmper.

7. Ther fon skilun alle jeron to honk kera thrim fon elik sjvgun, thach hja ne mugon navt vpfolgath ne wertha thrvch hjara sibtal nejar sa tha fjarda kny.

8. Aider mei thre hvndred jonga burchwerar hva.

9. Far thissa thjanesta skilun hja lera Fryas tex nd tha ewa, fon tha wisa mannon thene wisdom, fon tha alda hermannon thene kunst fon tha orloch nd fond tha sekeningar thene kunsta ther bi tht butafara nethlik send.

10. Fon thissa werar skilun jerlikes hvndred to bek kera. Thach send ther svme vrlmth wrden, sa mugon hja vpper burch bilywa hjara elle leva long.

11. By tht kjasa fon tha werar ne mei nimmen fon thera burch nen stem navt ne hva, ni tha grevetmanna jefta othera haveda, mn tht blta folk allena.

12. Thju moder et Texland skil mn jeva thrja sjvgun flinka bodon mith thrja twilif rappa horsa. Vppa ora burgum ek burchfam thre bodon mith sjvgun horsa.

13. Ak skil jder burchfam hva fiftich bvwara thrvch tht folk akeren. Men therto mei mn allena jeva sokka, ther navt abel nd stora for wera ner to butafarar send.

14. Ajder burch mot hiri selva bidruppa nd genera fon hjra jn ronddel nd fon tht del that hju fon tht mrkjeld burth.

15. Is ther mman keren vmbe vppa burgum to thjanjande nd nil-er navt, thn ne mei-er na nen burchher wertha, nd dus nen stem navt ni hva, is er al burchher sa skil hi thju er vrljasa.

16. Sahwersa mman red gert fon there moder, tha fon ene burchfam, sa mot hi him selva melde by tha skrivwer. Thesse brngth-im by tha burchmaster.

Forth mot-i nei tha letsa, tht is thene helener. Ther mot sja jef er ak biseken is fon kvada tochtum. Is-er G.o.d seid, tha vndvath hi him selva fon sinum wepna, nd sjvgun werar brngath him by there moder.

17. Is thju sek vr ene state sa ne mugon ther navt miner thn thre bodon kvma: is-t vr-t ella Fryasland, thn moton ther jeta sjvgun tjuga bywesa. Therumbe tht er nen kva formvda navt risa ne mei nor skalkhed den ne wrde.

18. By alle sek.u.m mot tha moder walda nd njvda tht hjra brn, tht is Fryas folk, sa met-rik bilywa as tht wesa mei. Tht is thi gratesta hjrar plichta, nd vs alra vmb-er ther an to helpande.

19. Ht mn hja by ene rjuchtlika seke anhropen vmb-er utsprek twisk annen grevetman nd tha mente, nd findath hju thju seke tvivelik, sa mot hju to bate fon ther mente spreka til thju ther fretho kvma, nd thrvchtham tht betre sy that en man vnrjucht den wrde thn felo.

20. Kvmth hwa vmb red nd wet thju moder red, sa ach hju tham bystonda to jevane, wet hju bystonda nen red, sa mei hju wachtja leta sjvgun degum. Wet hju thn nach nen red, sa mugon hja hinne brda, nd hja mugon hjra selva navt biklagja, til thju nen red betre is thn kva red.

21. Heth en moder rge red jeven ut kvada willa, sa mot man hja deja jefta ut of landum dryva stoknaken nd blat.

22. Send hjra burchhera medeplichtich, thn dvath mn alsa mith tham.

23. Is hjra skild tvivelik jefta blat formoda, sa mot mn ther-vr thingja nd spreka, is-t nedich, en nd twintich wyka long. Stemth tha halfdel skildich, sa halde mn hja vr vnskildich, twede sa wacht mn jeta en fvl jer. Stemth mn thn alsa, sa mei mn hja skildich halda, tha navt ni deja.

24. Sahwersa svme among tht thrimna send tham hja alsa ser vnskildich mene that hja hja folgja wille, sa mugon hja tht dva mith al hjara driwande nd tilbara hava nd nmman acht hjam ther ovir min to achtiane, til thju tht mara del alsa blyd kn dwala sa tht minra del.

MeNA eWA.

1. Alle frya brn send a elike wysa brn. Thervmbe moton hja ak elika rjuchte hva, alsa blyd vpp-t land as vpp-th e, tht is weter nd vp ella tht Wr.alda jefth.

2. Allera mannalik mei-t wif sinra kesa freja nd ek toghater mei efter hjra helddrvnk bjada ther hju minth.

3. Heth hwa en wif nimth, sa jeft mn hjam hus nd wrv. N-is ther nen, sa mot-t bvwat wrde.

4. Is-er nei en other thorp gongon vmb en wif nd wil hi ther bilywa, sa mot mn him ther en hus en wrf jewa bijonka tht not fon tha hemrik.

5. Allera mannalik mot mn en fterdel as wrf by sina hus jeva. Tha nimman ne mei en fardel by sin hus nva, ful min en ronddel. Allena ief hwa en dad den heth to mena nitha, sa mei him tht jeven wrde. Ak mei sin jongste svn that erva. After tham mot tht thorp that wither nima.

6. Ek thorp skil en hemrik hva nei sina bihof nd thene greva skil njvda that alra ek sin del bidongth nd G.o.d hald, til thju tha fter kvmmande nen skde navt ne lyda ne muge.

7. Ek thorp mei en mrk hava to kap nd to vrkap iefta to wandelja. Alle-t ora land skil bvw nd wald bilyva. Tha tha bama thera ne mei nimman navt flla, buta mena reda nd buta weta thes waldgreva, hwand tha walda send to mena nitha. Thervmbe ne mei nimman ther mster of sa.

8. As mrkjeld ne mei tht thorp navt mar ni nimma sa tha tillifte del fon tha skat, hor fon tha inhemar ner fon tha ferhemande. Ak ne mei tha mrk skat navt er vrsellath [13] ne wertha as tht ora G.o.d.

9. Alle-t mrkjeld mot jerlikes delath wrde, thrja degan far there joldei, an hvndred delun to delande.

10. Thi grevetman mit sinum grevum skil ther of bura twintich dela; thene mrk rjuchter tian dela, nd sinum helpar, fif dela; thju folkesmoder en del; thju ga moder fjvwer dela; tht thorp tian dela; tha rma, tht is thera tham navt wrka ni kunna ni muge, fiftich dela.

11. Thera, tham to mrka kvma, ne mugon navt ni wokeria, kvmath ther svm, sa is-t thera famna plicht hjam knber to makjana in-vr tht elle land, til thju hja nimmerthe keren navt wrde to eng ampt, hwand soka hvath en gyra-lik hirte, vmbe skt to garja skolde hja ella vrreda, tht folk, thjv moder, hjara sibben nd tho tha lesta hjara selva.

12. Is ther mman alsa rg that-er sjvcht-siak fja jeftha vrderen wer vrsellath vr hel G.o.d, sa mot thene mrk-rjuchtar him wera nd tha famna him noma invr-et elle land.

In era tyda hemadon Findas folk mest algadur invr hjara moders brta-land, mit noma ald-land that nw vnder-ne se leith; hja weron thus fer-of, thervmbe nedon wi ak nen orloch, tha hja vrdreven send nd heinda kemon to rawane, tha kem-er fon selva landwer hermanna keninggar nd orloch, vr altham kemon setma nd uta setma kemon ewa.