The Oera Linda Book - Part 14
Library

Part 14

Arme Lyda. Hju wrth gris fon-t vnwisse bihjelda nd vpp-it ende sturf hja fon hirtser vmbe tha brn-ra kwad.

Vnwisa brn. Hja tichtegadon ekkorum, fen mm-ra dad, hja grjadon lik wolva, fjvchtadon alsa nd dahwile hja that dedon eton tha fugelon tht lik. Hwa mei sin tara hwither to haldane.

Finda. Was gel nd hjr her sa tha mana ener hors: ene thre ne kv hja navt ni bgja; men hwer Lyda annen lavwa macht to dejande, ther dade hja wel tjn.

Vrledalike Finda. Svet was hjra stemme nd nannen fugel kvn sjonga lik hju. Hjra egon lokton nd lordon, men therer ansach wrth slaf.

Vnredalika Finda. Hju skref thsande ewa, tha hju ne folgde nen er fon vp. Hja vrfyade tha G.o.da vmbe hjara frymod, tha an slikmmkes jef hju hjr selva hast wei.

That was hir vnluk. Hjra haved was to fvl: tha hjr hirte to ydel; hju ne minde nimmn sa hja selva nd hju wilde tht ek hja lyaf hwe skolde.

Falske Finda. Huning swet weron hjra wirda, tha hok tham hja trjvwade were vnluk nei by.

Selvsjochta Finda. Ovir ella wilde hju welda, nd hjra svnum weron lik hju; fon hjara susterum leton hja ra thjanja nd ekkorum slogon hja vmb-et masterskip dad.

Dubbelhirta Finda. Vmbe skotse wirda wrth hju yre, nd tha rgste deda ne rorde hja navt. Sach hju en nyndask en spinne vrslynna, thn wrth hju omm-et hirte sa ys; men sach hju hjra brn en fryas vrmorde sa swol hjra bosm fon nocht.

Vnluke Finda. Hju sturf anda blomtid fon hjra leva, nd-t is jeta tjvester ho hju fallen sy.

Skinheliga brn. Vnder kestlike stena leidon hja hjra lik del, mit kwabbjana skriftum smukton hja tham vppa, tograjande vmbe herath to wrthande men an stilnise ne wenadon hja nenen enge tar.

Vrijfalik folk. Thi tex ther Finda nei let was in golden bledar wryt: thach tha besta hwer-far i makad was, wer i nmmer to not. Tha G.o.da ewa wrdon utf.a.gad nd selfv sjocht wryte ther kwada far in.

O Finda. Tha wrth jrtha fvl blod, nd tha haveda ther mnneska mjadon thin brn lik grs hlma of. Ja Finda tht send tha fruchda thinera ydlenise. Sjan dl fon thinre wakstr nd wen.

Frya. Was wit lik snei bij-t mornerad nd tht blaw hjrar ognum wn-et jeta there reinboge of.

Skene Frya. Lik strelon there middei svnne blikadon hjra heron, ther sa fin weron as rach.

Abela Frya. Vntlvkton hjra wera, thn swegon tha fugelon nd ne rordon tha bledar navt mar.

Weldige Frya. Thrvch thene krft hjrar blikkar strek thene lawa to fara hjara fyt dl nd held thene addur sin gif tobk.

Rene Frya. Hjra yta was huning nd hjra drank was dawa, gadvrad anda bosma thera blommur.

Lichte Frya. Tht forma hwat hju hjra brn lerde was selv-tw.a.n.g, tht othera was lyafte to duged, nd tha hja jeroch wrdon, tha lerde hju hjam thju wertha fon tha frijdom knna: hwand seide hju svnder frijdom send alle othera dugedon allena G.o.d vmbe jo to slavona to makjande, jvwe ofkvmste to evge skantha.

Milde Frya. Nmmer lyt hju metal ut jrtha dlva vmb jnbat, men sahwersa hja-t dede wer-et to jahwelikis not.

Lukigoste Frya. Alsa tha stra om jrtha omswyrmia swirmadon hjara brn om hja.

Wise Frya. Tha hju hjra brn vpbrocht hede alto there sjugonde kny, tha hrop hju-ra alle a Flyland to smne. Ther jef se hjam hjra tex, nd seide, let tham jvwe weiwisar wesa, tha ne skil tht jo na navt kwalik ni ga.

Utforkerena Frya. Tha hju-t seid hede, bevade jrtha lik Wr.aldas se, Flylandis bodem svnk an grada vnder hjara fyt dl. Thju loft wart swart nd nylof [12] fon tara to stirtane nd tha hja nei moder omsagon, was hju al lang vppira wakstr. Tha to tha lesta sprk tongar ut-a wolka nd blixen schref an tht loftrvm, wak.

Farsjanda Frya. Tht land fon hwer hju was vpfaren was nw en stram nd buta hira tex was ther in ella bidvlwen hwat fon hjra hondum kemen was.

Heriga brn. Tha hja to-ra selva weron, tha makadon hja thit hage therp, bvwadon thas burch thervppa, anda wgrum thessa wryton hja thene tex, nd vmbe that allera mannalik hja skolde muga finda, hvath hja tht land rondomme Texland heten. Thervmbe skil-t bilywa al wenne jrtha jrtha sy.

TEX FRYAS.

Held beid tha Frya, to tha lesta skilun hja my hwiter sja. Thach thera allena mei ik as fry knna ther nen slaf is fon en other ni fon sine tochta. Hyr is min red.

Sahwersa thju ned rg sy nd G.o.de red nd G.o.de ded nawet mar ne formuge, hrop thn thi gast Wr.aldas an, men j ne mot-im navt anhropa bifara alle thinga prvvath send. Tha ik segs to jo mith redene nd tid skil-et wara, tha modelasa skilun mmar swika vnder hjar jn led.

2. Wr.aldas gast mei mn allena knibuwgjande thank to wya, ja thrju wara far hwat jv fon him noten hve, far hwat jv nith, nd fara hape ther hy jo let an nga tida.

3. J hwed sjan ho ring ik helpe lende, dva al en mith jo neston, men ne tof navt til mn jo beden heth, tha lydande skolde jo floka, min famna skoldon jvwa nama utf.a.ga ut-t bok nd ik skolde jo lik vnbiknnade ofwisa mota.

4. Nim nmmar knibuwgjande tank fon jv neston an, thjus agath Wr.aldas gast. Nid skolde j bikrjupa, wisdom solde j bilaka nd min famna skoldon jo bityga fon faderrav.

5. Fjuwer thinga send to jvwe not jeven, mith nama, loft, weter, land nd fjur. Men Wr.alda wil ther allena bisittar of wesa. Thervmbe red ik jo, j skilun jo rjuchtferdiga manna kyasa, tham thju arbed nd tha fruchda nei rjuchta dela, sa that nmman fry fon warka ni fon wera sy.

6. Sahwersa ther mman among jo fvnden wrth, ther sin jn frydom vrsellath, tham-n is navt fon jvw folk: hi is en horning mith basterd blod. Ik rede jo that j him nd sin mm to tht land utdriva, segs that to jvwa brn, thes mornes, thes middeis nd thes ewendes, til thju hja therof drame thes nachtis.

7. Allera mnnalik ther en other fon sine frydom birawath, al were thene ore him skeldech, mot ik anda brntam ener slafinne fara leta. Thach ik rede jo vmbe sin lik nd that sinera mm vpp ene kle sted to vrbarnande, fternei hjara aske fiftich fyt anda grvnd to dlvane, til hju ther nenen grshlm vp waxa ni mei, hwand aldulkera grs skolde jvw diaroste kvik deja.

8. Ne grip na tht folk fon Lyda ner fon Finda an. Wr.alda skolde helpa hjam, sa that-t weld that fon jo utgong vppa jvwa jne haveda skolde witherkvma.

9. Sahwersa tht machte bera that hja fon juwe red jefta awet owers wilde, alsa aghat j to helpane hjam. Men kvmath hja to rawande; fal than vppa tham nither lik blixenande fjvr.

10. Sahwersa annen fon hjam ener jvwer toghaterum to wif gerth nd hju that wil, thn skolun j hja hjra dvmhed bitjvtha; thach wil hju toch hjra frejar folgja, that hja than mith fretho ga.

11. Willath jvw svna fon hjara toghaterum, sa mot j alsa dva as mith jvwa toghaterum. Thach hor tha ena nor tha othera mei witherkvma; hwand hja skoldvn uthemeda seda nd plega mith fara; nd drei thessa by jo heldgad wrde, mei ik navt longer ovir jo waka.

12. Vppa minre fam Fsta hv ik min hap fstegth, thervmbe most j hja to eremoder nema, Folgath j min red, thn skil hju nemels min fam bilywa nd alla frana famna ther hja folgja; thn skil thju foddik nmer utga ther ik far jo vpstoken hv. Tht ljucht thera skil thn evg jvwe bryn vpklarja, nd j skilun thn evin fry bilyva fon vnfrya weld as jvwa swite rinstrama fon tht salte weter ther ndelase se.

THET HET FASTA SeID.

Alle setma ther en ew, tht is hvndred jer, omhlapa muge mith tha krodar nd sin jol, thera mugon vppa red there moder, nd by mena willa vppa wegar thera burgum writ hwertha; send hja uppa wegar writ, than send hja ewa, nd tht is vsa plicht vmbe altham an era to haldande. Kvmth ned nd tvang vs setma to jevane, stridande wither vsa ewa nd plegum, sa mot mnneska dva alsa hja askja; thach send hja weken, thn mot mn mmer to tht alda witherkera. Tht is Fryas willa, nd tht mot wesa tham fon al hjra brn.