The Oera Linda Book - Part 22
Library

Part 22

Twa jer nei tht Gosa Moder wrde [76], kem er en flate to thet Flymara in fala. Thet folk hropte ho.n.seen. Hja foron til Stavere, ther hropton hja jeta reis. Tha fona weron an top nd thes nachtes skaton hja barnpila [77] anda loft. Tha deired were rojadon svme mith en snake to there hava in. Hja hropton wither ho.n. seen. Tha hja landa hipte-n jong kerdel wal vp. In sina handa hedi-n skild, thervp was brd nd salt leid. Afterdam kem en greva, hi seide wi kvmath fona fere Krekalandum wei, vmb vsa sed to warjande, nw winstath wi i skolde alsa mild wesa vs alsa ful land to jevane tht wi thervp muge hema. Hi telade-n ele skednese ther ik fter betre skryva wil. Tha greva niston navt hwat to dvande, hja sandon bodon allerweikes, ak to my. Ik gvng to nd seide: nw wi-n Moder hve agon wi hjra red to frejande. Ik selva gvng mitha. Thju Moder, ther ella wiste, seide, let hja kvme, sa mugon hja vs land helpa bihalda: men let hjam navt vp ene sted ne bilyva, til thju hja navt waldich ne wrde ovir vs. Wi dedon as hju seid hede. That were el nei hjra hei. Fryso reste mith sina ljudum to Stavere, that hja wither to ene sestede makade, sa G.o.d hja machte. Wichhirte gvng mith sinum ljudum astward nei there emude. Svme thera Johnjar, ther mende tht hja font Alderga folk sproten were, gvngen ther hinne. En lyth del ther wande tht hjara ethla fon tha sjugon elanda wei kemon, gvngon hinne nd setton hjara selva binna tha hringdik fon there burch Walhallagara del. Ljudgert thene skolte bi nachte fon Wichhirte wrth min the fternei min frjund. Fon ut sin deibok hv ik thju skednese ther hir fter skil folgja.

Nei tht wi 12 mel 100 nd twia 12 jer bi tha fif wetrum seten hede, thahwila vsa sekmpar alle sea bifaren hede ther to findane, kem Alexandre [78] tham kening mith en weldich her fon boppa allingen ther stram vsa thorpa bifara. Nimman ne mcht im wither worda. Thach wi stjurar ther by tha se saton, wi skept vs mith al vsa tilbere hava in nd brda hinna. Tha Alexandre fornom tht im sa ne grate flate vntfara was, wrth er wodinlik, to swerande hi skolde alle thorpa an logha offerja jef wi navt to bek kvma nilde. Wichhirte leide siak to bedde. Tha Alexandre tht fornom heth er wacht alont er beter were. Afternei kem er to him ser kindlyk snakkande, thach hi thrjvchde lik hi er den hede. Wichhirte andere ther fter, o aldergrateste thera keningar. Wi stjurar kvmath allerweikes, wi haven fon jow grate dedun hered. Thervmbe send wi fvl erbidenese to fara jowa wepne, tha jet mar vr thina witskip. Men wi othera wy send frybern Fryas bern. Wy ne mugon nene slafona navt ne wrde. Jef ik wilde, tha ora skolde reder sterva willa, hwand alsa ist thrvch vsa ewa bifolen. Alexandre seide: ik wil thin land navt ne makja to min bt, ner thin folk to mina slafona. Ik wil blat tht ste my thjanja skolste vmb lan. Thervr wil ik swera by vs bedar G.o.dum, tht nimman vr my wrogja skil. Tha Alexandre fternei brd nd salt mith im delade, heth Wichhirte that wiste del kasen. Hi let tha skepa hala thrvch sin svne. Tha thi alle tobek weron, heth Alexandre thi alle hered. Ther mitha wilde hi sin folk nei tha helge Gonga fara, ther hi to land navt hede muge naka. Nw gvng er to nd kas altham ut sin folk nd ut sina salt-atha ther wenath weron vvr-ne se to farane. Wichhirte was wither siak wrden, thervmbe gvng ik allena mitha nd Nearchus fon thes keningis wega. Thi tocht hlip svnder fardel to-n-ende, uthavede tha Johnjar immerthe an vnmin weron with tha Phonisjar, alsa Nearchus ther selva nen bas ovir bilywe ne kv. Intwiska hede tham kening navt stile nest. Hi hede sina salt-atha bama kapja leta nd to planka makja. Thrvch help vsar timberljud heder ther of skepa makad. Nw wilder selva sekening wertha, nd mith el sin her thju Gonga vpfara. Thach tha salt-atha ther fon thet bergland kemon, weron ang to fara se. As hja heradon tht hja mith moste, stakon hja tha timberhlotha ane brond. Ther thrvch wrde vs ele thorp anda aska leid. Thet forma wande wy tht Alexandre tht bifalen hede nd jahweder stand red vmb se to kjasane. Men Alexander were wodin, hi wilde tha salt-atha thrvch sin ajn folk ombrensa leta. Men Nearchus tham navt allena sin eroste forst men ak sin frjund were, rede him owers to dvande. Nw berad er as wen der lavade thet vnluk et den hede. Tha hi ne thvrade sin tocht navt vrfata. Nw wild er to bek kera, thach er hi tht dede, let hi thet forma biseka hwa-r skeldich weron. Dry-r tht wiste let er altham svnder wepne bilywa, vmb en ny thorp to makjande. Fon sin ajn folk let er wepned vmbe tha ora to tmma, nd vmbe ene burch to bvwande. Wy moston wiv nd bern mith nimma. Kemon wi anda muda there euphrat, sa machton wi ther en sted kiasa jeftha omkera, vs lan skold vs evin blyd to delath wrde. An tha nya skepa, ther tha brond vntkvma weron, let-er Johniar nd Krekalandar ga. Hi selva gvng mith sin ora folk allingen there kad thrvch tha dorra wostena, tht is thrvch et land tht Irtha vpheid hede uta se, tha hju thju strete after vsa ethela vpheide as hja inna Rade se kemon.

Tha wy to ny Gertmanja kemon (ny Gertmanja is en hava ther wi selva makad hede, vmbe ther to weterja) meton wi Alexandre mith sin her. Nearchus gvng wal vp nd beide thrja dega. Tha gvng et wither forth. Tha wi bi there euphrat kemon, gvng Nearchus mith sina salt-atha nd felo fon sin folk wal vp. Tha hi kem hring wither. Hi seide, thi kening let jow bidda, i skille jet en lithge tocht to sinra wille dvan, alont et ende fona Rade se. Thernei skil jawehder sa ful gold kreja as er bera mei. Tha wi ther kemon, let er vs wysa hwer thju strete er west hede. Ther nei wylader en nd thritich dega, alan ut sjande vvra wostene.

Tho tha lesta kem er en hloth mnniska mith forande twa hondred elephanta thvsend kemlun toleden mith woden balk.u.m, rapum nd allerleja ark vmbe vsa flate nei tha Middelse to tyande. Tht bisawd-vs, nd likt vs bal to, men Nearchus teld vs, sin kening wilde tha othera keninggar tana that i weldiger were, sa tha keninggar fon Thyris er wesen hede. Wi skoldon men mith helpa, sekur skolde vs tht nen skada navt dva. Wi moston wel swika, nd Nearchus wiste ella sa p.r.o.nt to birjuchte tht wi inna Middelse leide er thrja monatha forby weron. Tha Alexandre fornom ho-t mith sinra onwerp ofkvmen was, wrth er sa vrmeten tht er tha drage strete utdiapa wilde Irtha to-n spot. Men Wr.alda let sine sele las, thervmbe vrdronk er inna win nd in sina ovirmodichhed, er tht er bijinna kvste. After sin dad wrde thet rik delad thrvch sina forsta. Hja skolde alrek en del to fara sina svnum warja, thach hja weron vnmenis. Elk wilde sin del bihalda nd selva formara. Tha kem orloch nd wi ne kvste navt omme kera. Nearchus wilde nw, wi skolde vs del setta an Phonisi his kad, men tht nilde nimman navt ne dva. Wi seide, reder willath wi waga nei Fryasland to gana. Tha brocht-er vs nei there nya hava fon Athenia, hwer alle fte Fryas bern formels hin tein weron. Forth gvngon wi salt-atha liftochta nd wepne fara. Among tha felo forsta hede Nearchus en frjund mith nome Antigonus. Thisse stredon bede vmb en dol, sa hja seidon as follistar to fara-t keninglike slachte nd forth vmbe alle Krekalanda hjara alda frydom wither to jevane. Antigonus hede among felo otherum ennen svn, thi hete Demetrius, fter tonomad thene steda winner. Thisse gvng enis vpper stede Salamis of. Nei tht er ther en stt mei streden hede most er mith there flate strida fon Ptholemeus. Ptholemeus, alsa hete thene forst ther welda ovir egiptaland. Demetrius wn there kese, tha navt thrvch sina salt-atha, men thrvch dam wy him helpen hede. Thit hede wi den thrvch athskip to fara Nearchus, hwand wi him far basterd blod biknde thrvch sin friska hd nd blawa agon mith wit her. After nei gvng Demetrius las vp Hrodus [79] ther hinne brochton wi sina salt-atha and liftochta wr. Tha wi tha leste reis to Hrodus kemon, was orloch vrtyan. Demetrius was nei Athenia faren. Tha vs kening tht vnderstande, led-er vs tobek. Tha wi anda have kemon, were el et thorp in row bidobben. Friso ther kening wer ovir-a flate, hede en svn nd en toghater ts, sa bjustre fres, as jef hja pas ut Fryasland wei kvmen weren, nd sa wondersken as nimman mocht hugja. Thjv hrop thervr gvng vvr alle Krekalanda nd kem in tha ara fon Demetrius. Demetrius were vvl nd vnsedlik, nd hi thogte tht-im ella fry stvnde. Hi let thju toghater avber skakja. Thju moder ne thvrade hjra joi [80] navt wachtja, joi nomath tha stjurar wiva hira mana, tht is blideskip, ak segsath hja swethirte. Tha stjurar heton hjra wiva trast, nd fro jefta frow tht is fru ak frolik, tht is elik an fru. Thrvchdam hju hjra man navt wachtja thurade, gvng hju mith hjra svne nei Demetrius nd bad, hi skolde hja hjra toghater wither jeva. Men as Demetrius hira svn sa, let-er tham nei sinra hove fora, nd dede alen mith him, as-er mith tham his suster den hede. Anda moder sand hi en buda gold, thach hju stirt-et in se. As hju ths kem, warth hju wansinnich, allerweikes run hju vvra strete: nst min kindar navt sjan, o wach, let mi to jow skul seka, wand min joi wil mi deja for tha-k sina kindar wei brocht hv. Tha Demetrius fornom, tht Friso to honk were, sand-i en bodja to him segsande, tht hi sina bern to him nomen hede wmbe ra to fora to-n hage stat vmbe to lanja him to fara sina thjanesta. Men Friso ther stolte nd herdfochtich were, sand en bodja mith en breve nei sinum bern tha, therin mande hi hjam, hja skolde Demetrius to willa wesa, vrmithis tham hjara luk jerde. Thach thene bodja hede jeta-n ora breve mith fenin, thermei bifal-er hja skolde tht innimma, hwand seid-er-vnwillinglik is thin lif bivvllad, tht ne skil jow navt to rekned ni wrde, thach sahwersa jow jowe sele bivvlath sa ne skil jow nimmerthe to Walhalla ne kvma, jow sele skil thn ovir irtha ommewara, svnder thet ljucht sja to mugande, lik tha flaramusa nd nachtula skilstv alra dystik in thina hola skula, thes nachtis utkvma, then vp vsa grva graja nd hla, thahwila Frya hjra haved fon jow ofwenda mot. Tha bern dede lik-ra bifalen warth. Demetrius let ra likka in se werpa nd to tha mnniska wrde seid, tht hja fljucht weron. Nw wilde Friso mith alleman nei Fryasland fara, ther-i er west hede, men tha mest nilde tht navt ne dva. Nw gvng Friso to nd skat thet thorp mith-a keninglika farredskrum anda brond. Hjud ne kv ni thvrade ninman ne bilywa, nd alle weron blyde, that hja bta were, bihalva wif nd bern hedon wi ella abefta leten, thach wi weron to leden mith liftochtum nd orlochtuch.

Friso nede nach nen fretho. Tha wi by tha alda have kemon gvnger mith sina drista ljudum to nd skat vnwarlinga tha brond inna skepa, ther-i mith sina pilum bigana kv. After s.e.x degum sagon wi tha orlochflate fon Demetrius vp vs to kvma. Friso bifal vs, wi moston tha lithste skepa fterhade in ene brede line, tha stora mith wif nd bern farut. Forth bad er wi skoldon tha kranboga fon for nimma nd anda ftestewen fstigja, hwand seid er, wi achon al ffjuchtande to fjuchtane. Nimman ne mei him formeta vmb en enkeldera fyand to forfolgjande, alsa seid-er is min bis.l.u.t. Tha hwila wi thermitha al dvande weron, kem wind vs vppa kop, to thera lfa nd thera wiva skrik, thrvchdam wi nene slavona navt nede as thera ther vs bi ajn willa folgan were. Wi ne machton hja thus navt thruch roja ni vntkvma. Men Wralda wiste wel, hwervmb-er sa dede, nd Friso ther-et fata, let tha brnpila ring inna kranboga lidsa. To lik bad-er tht nimman skiata ne machte, er hy skaten hede. Forth seid-er tht wi alle nei tht midloste skip skiata moste, is tht dol G.o.d biracht seid-er, sa skilun tha ora him to helpane kvma nd thn mot alrik skiata sa-r alderbesta mei. As wi nw arhalf ketting fon-ra of were, bigoston tha Phonisiar to skiata. Men Friso n-andere navt bi fara tha eroste pil del falde a s.e.x fadema fon sin skip. Nw skat-er. Tha ora folgade, thet likte en fjurrein nd thrvchdam vsa pila mith wind mei gvngon, bilevon hja alle an brond, nd nakade selva tha thridde lage. Allera mnnelik gyradon nd jwgade. Men tha kreta vsar witherlagum weron sa herde, thet-et vs thet hirte binepen warth. As Friso mende tht et to koste, let-er ofhalde nd wi spode hinne. Thach nei that wi twa dega forth pilath hede, kem ther en ore flate ant sjocht, fon thrittich skepun, ther vs stedis in wnne. Friso let vs wither red makja. Men tha othera sandon en lichte snaka fvl rojar forut, tha bodon thera badon ut alera noma jef hja mith fara machte. Hja weron Johniar, thrvch Demetrius weron hja wldantlik nei there alda have skikad. Ther hedon hja fon there kese herad nd nw hedon hja thet stolta swerd antjan, nd weron vs folgad. Friso ther ful mitha Johnjar faren hede seide j, men Wichhirte vsa kening seide ne. Tha Johnjar send afG.o.da thjanjar seid-er, ik selva hv herad, ho hja thi an hropte. Friso seide thet kvmath thrvch tha wandel mith tha fta Krekalandar. Tht hv ik vaken selva den. Thach ben ik alsa herde Fryas as tha finste fon jow. Friso were thene mn ther vs to Fryasland wisa moste. Thus gvngon tha Johnjar mith. Ak likt-et nei Wr.aldas hei, hwand er thrja monathe om hlapen weron, gvngon wi allingen Britannja, nd thrja dega leter machton wi ho.n seen hropa.

THIT SKRIFT IS MIJ OWER NORTLAND JEFTHA SKeNLAND JeVEN.

Vndera tida tht vs land del seg, were ik to Skenland. Ther gvng et alsa to. Ther weron grate mara, ther fon tha bodeme lik en blese vt setta, then spliton hja vt-en. Uta reta kem stof as-t gliande yser were. Ther weron berga ther tha krunna of swikte. Thesse truldon nether nd brochton walda nd thorpa wei. Ik self sa tht en berch fon tha ora of torent wrde. Linrjucht seg er del. As ik afternei sjan gvng, was ther en mare kvmen. Tha irtha beterad was, kem er en hertoga fon Lindasburch wei, mit sin folk nd en fam, thju fam kethe allomme: Thene Magy is skeldich an al-eth let tht wi leden hve. Hja tagon immer forth en thet her wrth al grater. Thene Magy fluchte hinne, mn fand sin lik, hi hede sin self vrden. Tha wrdon tha Finna vrdreven nei enre sted, ther machton hja leva. Ther weron fon basterde blode. Thissa machton biliwa, thach felo gvngon mith tha Finna mei. Thi hertoga warth to kening keren. Tha krka ther el bileven weron wrde vrden. Sont komath tha G.o.de Northljud vaken to Texland vmb there Moder-is red. Tha wi ne mugath hjam for nene rjuchta Fryas mar ne halde. Inna Denamarka ist sekur as bi vs gvngon. Tha stjurar, tham hjara self ther stoltelika sekmpar heton, send vppira skepa gvngon, nd fternei sind hja to bek gvngon.

Held!

Hwersa thene Kroder en tid forth kroden heth, thn skilun tha fterkomanda wana tht tha leka and breka, ther tha Brokmanna mith brocht hve, jen were an hjara ethla. Ther vr wil ik waka nd thus sa ful vr hjra plega skriva as ik sjan h. Vr tha Gertmanna kn ik red hinne stappa. Ik nv navt ful mithra omme gvngen. Tha sa fer ik sjan h send hja tht mast bi tal nd sed bilewen. Tht ne mei ik navt segsa fon tha othera. Ther fon.a Krekalanda wei kvme, send kwad ther tal nd vppira sed ne mei mn el navt boga. Felo hvath brna agon nd her. Hja send nidich nd drist nd ng thrvch overbilawichhed. Hwersa hja spreka, sa nomath hja the worda far vppa ther lerst kvma mosta. Ajen ald segath hja ad, jen salt sad, ma fori mn, sel fori skil, sode fori skolde, to ful vmb to nomande. Ak forath hja mest vrdvaliske nd bikirte noma, hweran mn nen sin an hefta ne mei. Tha Johniar sprekath betre, thach hja swygath thi h nd hweri navt nesa mot, wrth er teketh. Hwersa imman en byld makath fter ennen vrstvrven nd thet likt, sa lawath hja, tht thene gast thes vrsturvene ther inne farath. Thervr hvath hja alle bylda vrburgen fon Frya, Fsta, Medea, Thjanja, h.e.l.lenja nd felo othera. Hwerth ther en bern ebern, sa kvmath tha sibba et semne nd biddath an Frya tht hju hjara famkes mei kvma leta tht bern to seenande. Hvon hja beden sa ne mei nimman him rora ni hera leta. Kvmt et bern to grjande nd halt thit en stvnde an, alsa is tht en kwad teken nd man is an formoda, tht thju mm hordom den heth. Thervr hv ik al rge thinga sjan. Kvmt et bern to slepande, sa is tht en teken, tht tha famkes vr-et kvmen send. Lakt et inna slep, sa hvon tha famkes tht bern luk to seit. Olon lawath hja an bosa gasta, hexna, kolla, aldermankes nd elfun, as jef hja fon tha Finna wei kemen. Hyrmitha wil ik enda nd nw men ik tha-k mr skreven h, as en minra ethla. Frethorik.

Frethorik min gad is 63 jer wrden. Sont 100 and 8 jer is hi thene eroste fon sin folk, ther fredsum sturven is, alle othera send vndera slega swikt, thervr tht alle kmpade with ajn nd ferhemande vmb rjucht nd plicht.

Min nom is Wil-jo, ik bin tha fam ther mith him fona Saxanamarka to honk for. Thrvch tal nd ommegang kem et ut, tht wi alle bede fon Adela his folk weron, tha kem ljafde nd fternei send wi man nd wif wrden. Hi heth mi fyf bern leten, 2 suna nd thrju toghatera. Konered alsa het min forma, Hachgana min othera, mine aldeste toghater heth Adela, thju othera Frulik nd tha jongeste Nocht. Tha-k nei tha Saxanamarka for, hv ik thrju boka hret. Thet bok thera sanga, thera tellinga, nd thet Helenja bok. Ik skrif thit til thju mn navt thnka ne mei tht hja fon Apollanja send; ik hv ther ful let vr had and wil thus ak thju ere h. Ak hv ik mar den, tha Gosa-Makonta fallen is, hwames G.o.dhed nd klarsjanhed to en sprekword is wrden, tha ben ik allena nei Texland gvngen vmbe tha skrifta vr to skrivane, ther hju fter leten heth, nd tha tha lerste wille fonden is fon Frana nd tha neiletne skrifta fon Adela jefta h.e.l.lenja, hv ik tht jetta reis den. Thit send tha skrifta h.e.l.lenjas. Ik set hjam far vppa vmbe tht hja tha aldesta send.

ALLE AFTA FRYAS HELD.

In era tida niston tha Slavona folkar nawet fon fryhed. Lik oxa wrdon hja vnder et juk brocht. In irthas wand wrdon hja jagath vmbe metal to delvane nd ut-a herde bergum moston hja hsa hawa to forst nd presterums hem. Bi al hwat hja dedon, ther nas nawet to fara hjara selva, men ella moste thjanja vmbe tha forsta nd prestera jeta riker nd weldiger to makjane hjara selva to sdene. Vnder thesse arbed wrdon hja grev nd strm er hja jerich weron, nd sturvon svnder n ochta afsken irtha tham overflodlik fvl jef to bata al hjara bern. Men vsa britna kemon nd vsa bannalinga thrvch tha Twisklanda vr in hjara marka fara nd vsa stjurar kemon in hjara havna. Fon hjam heradon hja klta vr elika frydom nd rjucht nd overa ewa, hwer bta nimman omme ne mei. Altham wrde vpsugon thrvch tha drova mnniska lik dawa thrvch tha dorra fjelde. As hju fvl weron bijonnon tha alderdrista mnniska to klippane mith hjara kedne, alsa-t tha forsta we dede. Tha forste send stolte nd wichandlik, thervmbe is ther ak noch duged in hjara hirta, hja biredon et semine and javon awet fon hjara overflodalikhed. Men tha lfa skin frana prestara ne machton tht navt ne lyda, emong hjara forsinde G.o.dum hedon hja ak wrangwrda drochtne eskepen. Pest kem inovera landa. Nw seidon hja, tha drochtna send tornich overa overherichhed thera bosa. Tha wrdon tha alderdrista mnniska mith hjara kedne wirgad. Irtha heth hjara blod dronken, mith tht blod fode hju fruchda nd nochta, nd alle tham ther of eton wrdon wis.

16 wara 100 jer leden [81] is Atland svnken, nd to thera tidum berade ther awat hwer vppa nimman rekned nede. In-t hirte fon Findas land vppet berchta leid en del, ther is kethen Kasamyr [82], thet is sjeldsum. Ther werth en bern ebern, sin mm were thju toghater enis kening nd sin tat were-n havedprester. Vmb skom to vnkvma mosten hja hjara jen blod vnkvma. Thervmbe wrth er bta there stede brocht bi rma mnniska. In twiska was-t im navt forhelad ne wrden, ther vmbe ded er ella vmbe wisdom to getane nd garane. Sin forstan were sa grat tht er ella forstande hwat er sa nd herade. Tht folk skowde him mit erbedenese and tha prestera wr don ang vr sina frega. Th-r jerich wrde gvnger nei sinum aldrum. Hja moston herda thinga hera, vmb-im kwit to werthane javon hja him vrflod fon kestlika stenum; men hja ne thvradon him navt avber bikanna as hjara jne blod. Mith drovenese in vrdelven overa falxe skom sinra aldrum gvng-er ommedwala. Al forth farande mete hi en Fryas stjurar ther as slav thjanade, fon tham lerd-i vsa sed nd plegum. Hi kapade him fry, nd to ther dad send hja frjunda bilewen. Alomme hwer er forth hinne tach, lerd-i an tha ljuda tht hja nene rika ner prestera toleta moston, tht hja hjara selva hode moston jen falxe skom, ther allerweikes kvad dvat an tha ljavde. Irtha seid-er sknkath hjara jeva nei meta men hjara hd klawat, tht mn therin ach to delvane to erane nd to sejane, sa mn therof skera wil. Thach seid-er nimman hovat thit to dvande fori ennen othera hit ne sy, tht et bi mene wille jef ut ljavade sked. Hi lerde tht nimman in hjara wand machte frota vmbe gold her silver ner kestlika stena, hwer nid an klywath nd ljavde fon fljuchth. Vmbe jow mangherta nd wiva to sjarane, seid-er, jevath hjara rin strama enoch. Nimman seid-er is weldich alle mnniska metrik nd elika luk to jan. Tha tht it alra mnniska plicht vmbe tha mnniska alsa metrik to makjane nd sa felo nocht to jan, as to binaka is. Nene witskip seid-er ne mei mn minachtja, thach elika dela is tha grateste witskip, ther tid vs lera mei. Thervmbe tht hjv argenese fon irtha werath nd ljavde feth.

Sin forme nom were Jes-us [83], thach tha prestera ther-im seralik hton heton him Fo tht is falx, tht folk hete him Kris-en tht is herder, nd sin Fryaske frjund heta him Bda, vmbe that hi in sin havad en skt fon wisdom hede nd in sin hirt en skt fon ljavde.

To tha lersta most-er fluchta vr tha wreka thera prestera, men vral hwer er kem was sine lere him farut gvngen nd vral hwer-er gvng folgadon him sina letha lik sine skade nei. Tha Jes-vs alsa twilif jer om faren hede, sturv-er, men sina frjunda waradon sine lere nd kethon hwer-et aron fvnde.

Hwat menst nw tht tha prestera dedon, tht mot ik jo melde, ak mot-i ther seralik acht vp jan, forth mot-i over hjara bidryv nd renka waka mith alle krftum, ther Wralda in jo leid heth. Thahwila Jes-us lere vr irtha for, gvngon tha falxe prestera nei-t land sinra berta sin dad avbera, hja seidon tht hja fon sinum frjundum weron, hja beradon grate rowa, torennande hjara klathar to flardum nd to skerande hjara hola kal. Inna hola thera berga gvngon hja hema, thach therin hedon hja hjara skt brocht, ther binna makadon hja byldon fter Jes-us, thessa byldon javon hja antha vnrg thnkanda ljuda, to longa lersta seidon hja tht Jes-us en drochten were, tht-i tht selva an hjam bileden hede, nd tht alle ther an him nd an sina lera lawa wilde, neimels in sin keningkrik kvme skolde, hwer fru is nd nochta send. Vrmites hja wiston tht Jes-us jen tha rika to fjelda tagen hede, sa kethon hja allerweikes, that rmode ha nd enfald sa thju dure were vmbe in sin rik to kvmane, tht thera ther hyr vp irtha tht maste leden hede, neimels tha masta nochta hva skolde. Thahwila hja wiston tht Jes-us lerad hede tht mn sina tochta welda nd bistjura moste, sa lerdon hja tht mn alle sina tochta deja moste, nd tht tha fvlkvminhed thera mnniska therin bistande tht er evin vnforstoren wrde sa tht kalde sten. Vmbe tht folk nw wis to makjande tht hja alsa dedon, alsa beradon hja rmode overa streta nd vmb forth to biwisane tht hja al hjara tochta dad hede, namon hja nene wiwa. Thach sahwersa en toghater en misstap hede, sa wrth hja that ring forjan, tha wrakka seidon hja most mn helpa and vmbe sin jn sele to bihaldane most mn ful anda cherke jan. Thus todvande hede hja wiv nd bern svnder hshalden nd wrdon hja rik svnder werka, men that folk wrth ful rmer nd mar elndich as a to fara. Thas lere hwerbi tha prestera nen ore witskip hova as drochtlik reda, frana skin nd vnrjuchta plega, bred hiri selva ut fon-t asta to-t westa nd skil ak vr vsa landa kvma.

Men astha prestera skilun wana, tht hja allet ljucht fon Frya nd fon Jes-us lere vtdavath hva, sa skilum ther in alle vvrda mnniska vpstonda, tham werhed in stilnise among ekkorum warath nd to fara tha prestera forborgen hve. Thissa skilun wesa ut forsta blod, fon presterum blod, fon Slavonum blod, nd fon Fryas blod. Tham skilun hjara foddik.u.m nd tht ljucht bta bringa, sa tht allera mnnalik werhed mei sjan; hja skilun we hropa overa deda thera prestera nd forsta. Tha forsta ther werhed minna nd rjucht tham skilun fon tha prestera wika, blod skil strama, men therut skil-et folk nye krfta gara. Findas folk skil sina findingrikhed to mena nitha wenda, tht Lydas folk sina krfta nd wi vsa wisdom. Tha skilun tha falxa prestera wei f.a.gath wertha fon irtha. Wralda his gast skil alomme nd allerweikes erath nd bihropa wertha. Tha ewa ther Wralda bi-t anfang in vs mod leide, skilun allena herad wertha, ther ne skilun nene ora mastera, noch forsta, ner basa navt nesa, as thera ther bi mena wille keren send. Thn skil Frya juwgja nd Irtha skil hira jeva allena sknka an tha werkande mnnisk. Altham skil anfanga fjuwer thusand jer nei Atland svnken is nd thusand jer leter skil ther longer nen prester ner tvang vp irtha sa.

Dela tonomath h.e.l.lenja, wak!

Sa lda Franas troste wille. Alle welle Fryas held. An tha nome Wraldas, fon Frya, nd there fryhed grete ik jo, nd bidde jo, sahwersa ik falla machte er ik en folgster nomath hede, sa bifel ik jo Tuntja ther Burchfam is to there burch Medeasblik, til hjud degum is hja tha besta.

Thet heth Gosa nei leten. Alle mnniska held. Ik nv nene eremoder binomad thrvchdam ik nene niste, nd et is jo beter nene Moder to hvande as ene hwer vp-i jo navt forleta ne mei. Arge tid is forbi faren, men ther kvmt en othere. Irtha heth hja navt ne brad nd Wralda heth hja navt ne skeren. Hju kvmt ut et asta ut-a bosma thera prestera wei. Sa felo led skil hju broda, tht Irtha-t blod algadvr navt drinka ne kn fon hira vrslejana bernum. Thjustrenesse skil hju in overne gast thera mnniska spreda, lik tongar-is wolka oviret svnneljucht. Alom nd allerweikes skil lest nd drochten bidryf with fryhed kampa nd rjucht. Rjucht nd fryhed skilun swika nd wi mith tham. Men thesse winst skil hjara vrlias wrochta. Fon thrju worda skilun vsa fterkvmande an hjara ljuda nd slavona tha bithjutnesse lera. Hja send mena ljavde, fryhed nd rjucht. Tht forma skilun hja glora, fternei with thjustrenesse kmpa al ont et hel nd klr in hjawlikes hirt nd holle wrth. Thn skil tvang fon irtha f.a.gad wertha, lik tongarswolka thrvch stornewind, nd alle drochten bidryv ne skil ther jen nawet navt ne formuga. Gosa.

THET SKRIFT FON KONEReD.

Min ethla hvon in fter thit bok skreven. Thit wil ik boppa ella dva, vmbe tht er in min stat nen burch ovir is, hwerin tha bertnesa vp skreven wrde lik to fara. Min nome is Konered, min tat-his nome was Frethorik, min mem his nome Wiljow. After tat his dad ben ik to sina folgar keren, nd tha-k fiftich jer tlde kas men mij to vrste grevetmn. Min tat heth skreven ho tha Linda-wrda nd tha Ljudgardne vrdilgen send. Lindahem is jeta wei, tha Linda-wrda far en del, tha northlikka Ljudgardne send thrvch thene salta se bidelven. That brwsende hef slikt an tha hringdik there burch. Lik tat melth heth, sa send tha havalasa mnniska to gvngen nd havon hskes bvwad binna tha hringdik thera burch. Thervmbe is tht ronddel nw Ljvdwerd heten. Tha stjurar segath Ljvwrd, men tht is wanspreke. Bi mina juged was-t ore land, tht bta tha hringdik leid, al pol nd brok. Men Fryas folk is diger nd flitich, hja wrdon mod ner wirg, thrvchdam hjara dol to tha besta leide. Thrvch slata to delvane nd kadika to makjane fon tha grvnd ther t-a slata kem, alsa hvon wi wither en G.o.de hem bta tha hringdik, ther thju dante het fon en hof, thre pela astwarth, thre pela sdwarth nd thre pela westwarth meten. Hjud degum send wi to dvande -pela to hejande, vmb ene have to winnande nd mith en vmb-vsa hringdik to biskirmande. Jef et werk red sy, sa skilun wi stjurar utlvka. Bi min juged stand-et hyr bjstre om-to, men hjud send tha hskes al hsa ther an reja stan. And lek nd brek ther mith ermode hir in glupt weron, send thrvch flit a-buta dreven. Fon hir ut mei allera mnnalik lera, tht Wr.alda vsa Alfoder, al sina skepsela fot, mits tht hja mod halde nd mnlik otherum helpa wille.

NV WIL IK VR FRISO SKRIVA.

Friso ther al weldich were thrvch sin ljud, wrth ak to vrste greve keren thrvch Staverens ommelandar. Hi spot mith vsa wisa fon land-wer nd sekmpa, thervmbe heth-er en skol stift hwer in tha knapa fjuchta lera nei Krekalandar wysa. Thn ik lav tht i tht den heth vmb tht jongk-folk an sin snor to bindane. Ik hv min brother ther ak hin skikt, tha-s nv thjan jer leden. Hwand tocht ik nv wi nene Moder longer navt nve, vmbe tha enen jen tha ore to bi skirmande, ach ik dubbel to wakane tht hi vs nen master ne wrth.

Gosa neth vs nene folgstere nometh, ther vr nil ik nen ordel ne fella, men ther send jeta alda rg thenkande mnniska, ther mene tht hju-t ther-vr mith Friso enis wrden is. Tha Gosa fallen was, tha wildon tha ljud fon alle wrda ene othere Moder kjasa. Men Friso ther to dvande were vmb-en rik to fara him selva to makjane, Friso ne gerde nen red ner bodo fon Texland. As tha bodon thera Landsatum to him kemon, sprek-i nde keth. Gosa seid-er was fersjande west nd wiser as alle greva etsemne nd thach nede hju nen ljucht ner klarhed in thjuse seke ne fvnden, thervmbe nede hju nene mod han vmb ene folgstere to kjasane, nd vmb ene folgstere to kjasane ther tvyvelik were, ther heth hju bald in sjan, thervmbe heth hju in hjara troste wille skreven, tht is jow betre nene Moder to hvande as ene hwer vpp-i jo selva navt forleta ne mei. Friso hede ful sjan, bi orloch was er vpbrocht, nd fon tha hrenk.u.m nd lestum thera Golum nd forstum heder krek sa ful lered nd geth, as-er nedich hede vmbe tha ora greva to weiande hwer hi hjam wilde. Sjan hir ho-r thermith to gvngen is.

Friso hede hir-ne other wif nimth, thju toghater fon Wil-frethe, bi sin leve was-er vrste Greva to Staveren west. Ther bi heder twen svna wnnen nd twa toghatera. Thrvch sin bileid is Kornelja sin jongste toghater mith min brother mant. Kornelja is wan Fryas and mot Kornhelja skreven wrde. Wemod sin aldeste heth er an Kavch bonden. Kavch ther ak bi him to skole gvng is thi svnv fon Wichhirte thene Gertmanna kning. Men Kavch is ak wan Fryas nd mot Kap wesa. Men kvade tale hvon hja mar mithbrocht as G.o.de seda.

Nw mot ik mith mine skednese a-befta kera.

Aftre grate flod hwer vr min tat skreven heth, weron felo Juttar nd Letne mith ebbe uta Balda jefta kvade se [84] fored. Bi Kat his gat drevon hja in hjara kana mith yse vppa tha Denemarka fst nd ther vp send hja sitten bilewen. Ther neron narne nen mnniska an-t sjocht. Thervmbe hvon hja tht land int, nei hjara nome hvon hja tht land Juttarland heten. Afternei kemon wel felo Denemarker to bek fon tha haga landum, men thissa setton hjara selva sdliker del. And as tha stjurar to bek kemon ther navt vrgvngen navt neron, gvng thi ena mith tha othera nei tha se jefta elandum. [85] Thrvch thisse skikking mochton tha Juttar tht land halda, hwer-vppa Wr.alda ra wejad hede. Tha Selandar stjurar tham hjara selva mith blate fisk navt helpa ner nera nilde, nd ther en rge grins hede an tha Gola, tham gvngon dana tha Phonisjar skepa birawa. An tha sdwester herne fon Skenland, ther leid Lindasburcht tonomath Lindasnose, thrvch vsa Apol stift, alsa in thit bok [86] biskrewen stat. Alle kadhemar nd ommelandar dana weron eft Fryas bileven, men thrvch tha l.u.s.t there wreke jen tha Golum nd jen tha Kltana folgar gvngon hja mitha Selandar sama dvan, men that sama dva neth nen stek navt ne halden. Hwand tha Selandar hede felo mislika plega nd wenhede ovir nommen fon tha vvla Magjarum, Fryas folk to-n spot. Forth gvng ek to fara him selva rawa, thach jef et to pase kem thn standon hja mnlik otherum trvlik by. Thach to tha lesta bijondon tha Selandar brek to krejande an G.o.da skepa. Hjara skipmakar weron omkvmen nd hjara walda weron mith grvnd nd al fon-t land of f.a.ged. Nw kemon ther vnwarlingen thry skepa by tha ringdik fon vsa burch mera. Thrvch tha inbreka vsra landum weron hja vrdvaled nd tha Flymvda misfaren. Thi kapmon ther mith gvngen was, wilde fon vs nya skepa h, therto hedon hja mithbrocht allerleja kestlika wera, ther hja rawed hedon fon tha Kltanarlandum nd fon tha Phonisjar [87]

skepum. Neidam wy selva nene skepa navt n-ede, jef ik hjam flingka horsa nd fjvwer wepende rinbodon mith nei Friso. Hwand to Staveren nd allingen tht Alderga ther wrdon tha besta werskepa maked fon herde eken wod ther nimmerthe nen rot an ne kvmth. Thahwila tha sekampar by my byde, weron svme Juttar nei Texland faren nd dana weron hja nei Friso wesen. Tha Selandar hedon felo fon hjara storeste knapum rawed, thi moston vppa hjara benka roja, nd fon hjara storeste toghtera vmb ther by bern to tejande. Tha stora Juttar ne mochton et navt to werane, thrvchdam hja nene G.o.de wepne navt nede. Tha hja hjara leth telad hede nd thervr felo wordon wixlad weron, freje Friso to tha lesta jef hja nene G.o.de have in hjara ga navt n-ede. O-jes, anderon hja, ene besta en, ene thrvch Wr.alda skepen. Hju is net krek lik jow bjarkrk ther, hira hals is eng, tha in hira blg knnath wel thvsanda grate kana lidsa, men wi navath nena burch ner burchwepne, vmbe tha rawskepa ther ut to haldane. Thn mosten jow gvnst makja seide Friso. G.o.d reden anderon tha Juttar, men wi n-vath nene ambachtisljud ner bvwark, wi alle send fiskar nd juttar. Tha ora send vrdrvnken jefta nei tha haga landum fljucht. Midlar hwila hja thus klta, kemon mina bodon mitha Selandar hera et sina hove. Hir most nw letta ho Friso alle to bidobbe wiste to nocht fon bede partja nd to bate fon sin jn dol. Tha Selandar seider to, hja skoldon jerlikes fiftech skepa hve, nei fsta metum nd nei fsta jeldum, to hred mith ysere kedne nd kranbogum nd mith fvlle tjuch alsa far werskepa hof nd nedlik sy, men tha Juttar skoldon hja thn mith frethe leta, nd all-et folk tht to Fryasbern hered. Ja hi wilde mar dva, hi wilde al vsa sekmpar utneda tht hja skolde mith fjuchta nd rawa. Tha tha Selandar wei brit weron, tha let er fjuwertich alda skepa to laja mith burchwepne, wod, hirbaken sten, timberljud, mirtselera nd smeda vmbe ther mith burga to bvwande. Witto, that is witte sin svn, sand hi mith vmb to to sjanande. Hwat ther al far fallen is, n-is my navt ni meld, men sa ful is mi bar wrden, an byde sida there haves mvde is ene withburch bvwed, ther in is folk leid that Friso uta Saxanamarka tach. Witto heth Sjuchthirte bifrejad nd to sin wiv nomen. Wilhem alsa hete hira tat, hi was vreste Aldermn thera Juttar, that is vrste Grevetman jefta Greve. Wilhem is kirt after sturven nd Witto is in sin sted koren.

HO FRISO FORTHER DeDE.

Fon sin erosta wif heder twen sviaringa bihalda, ther ser klok weron. Hetto, that is hete, thene jongste skikt er as senda boda nei Kattaburch tht dj.a.p inna Saxanamarka leid. Hi hede fon Friso mith krejen sjugon horsa buta sin jn, to leden mith kestlika sek.u.m, thrvch tha sekmpar rawed. Bi jahweder hors weron twen jonga sekmpar nd twen jonga hrutar mith rika kladarum klath nd jeld in hiara bdar. evin as er Hetto nei Kattaburch skikte, skikter Bruno, tht is brne, thene othera svjaring nei Mannagrda wrda, Mannagrda wrda is far in thit bok [88] Mannagrda forda skreven, men that is misden. Alle rikdoma ther hja mith hede wrdon nei omstand wei sknkt an tha forsta and forstene nd an tha utforkerne mangertne. Kemon tha sine knapa vppa there meid vmbe ther mith et jongkfolk to donsjane, sa leton hja kvra mith krdkok kvma nd brgum jeftha tonnum fon tha besta bjar. After thissa bodon let-er immer jongkfolk over tha Saxanarmarka fara, ther alle jeld inna budar hede nd alle meida jeftha sknkadja mith brochton, nd vppa there meid teradon hja alon vnkvmmerlik wei. Jef-t nv berde tht tha Saxana knapa ther nydich nei utsagon, thn lakton hja G.o.dlik nd seidon, aste thvrath thene mena fyand to bikmpane, sa knst thin breid jet ful riker meida jan nd jet forstelik tera. Al beda sviaringa fon Friso send bostigjad mith toghaterum thera romriksta forstum, nd fkernei kemon tha Saxanar knapa nd mangertne by elle keddum nei tht Flymar del.

Tha burchfamna nd tha alda famna ther jeta fon hjar ere grathed wiste, nygadon navt vr nei Frisos bedriv, thervmbe ne kethon hja nen G.o.d fon him. Men Friso snoder as hja let-ra snaka. Men tha jonga famna spond-er mith goldne fingrum an sina sek. Hja seidon alomme wy nvath longer nen Moder mar, men tht kvmth dana tht wit jeroch send. Jvd past vs ne kaning, til thju wi vsa landa wither winna, ther tha Modera vrleren hve thrvch hjara vndigerhed. Forth kethon hja, alrek Fryasbern is frydom jeven, sin stem hera to letane bi fara ther bisloten wrth bi t kjasa enre forste, men ast alsa wyd kvma machte tht i jo wither ne kning kjasa, sa wil ik ak min mene segse. Nei al hwat ik skoja mei, sa is Friso ther to thrvch Wr.alda keren, hwand hi heth im wonderlik hir hinne weiad. Friso wet tha hrenka thera Golum, hwam his tale hi sprekt, hi kn thus jen hjara lestum waka. Thn is ther jeta awet to skojande, hok Greva skolde mn to kning kjasa svnder that tha ora ther nidich vr weron. Aldulkera talum wrth thrvch tha jonga famnn kethen, men tha alde famma afsken fe an tal, tapadon hjara redne ut en othera brg. Hja kethon allerweikes nd to alla mannalik: Friso kethon hja dvath sa tha spinna dvan, thes nachtis sponth-i netta nei alle sidum nd thes deis vrskalkth-i ther sina vnftertochtlika frjunda in. Friso seith that-er nene prestera ner poppa forsta lyde ne mei, men ik seg, hi ne mei nimman lyda as him selva. Thervmbe nil hi navt ne daja tht thju burch Stavia wither vp hejath warth. Thervmbe wil hi nene Moder wer ha. Jud is Friso jow red jevar, men morne wil hi jow kning wertha, til thju hi over jo alle rjuchta mei. Inna bosm thes folk-is antstondon nw twa partyja. Tha alda nd rma wildon wither ene Moder ha, men tht jongkfolk, tht fvl stredl.u.s.t were wilde ne tat jeftha kning ha. Tha erosta heton hjara selva moder his svna nd tha othera heton hjara selva tat his svna, men tha Moder his svna ne wrde wrde navt ni meld, hwand thrvchdam ther felo skepa maked wrde, was ther ovirflod to fara skipmakar, smeda, sylmakar, repmakar nd to fara alle ora ambachtisljud. Ther to boppa brochton tha sekmpar allerleja syrheda mith. Ther fon hedon tha wiva nocht, tha famna nocht, tha mangertne nocht, nd therof hedon al hjara megum nocht nd al hjara frjundum nd athum.

Tha Friso bi fjuwertich jer et Staveren hushalden hede sturf-er. [89]

Thrvch sin bijelda hede-r felo stata wither to manlik otherum brocht, thach jef wi ther thrvch beter wrde thvr ik navt bijechta. Fon alle Greva ther bifara him weron n-as ther nimman sa bifamed lik Friso west. Tha sa as-k er seide, tha jonge famna kethon sina love, thahwila tha alda famna ella dedon vmb-im to achtjane nd hatlik to makjane bi alle mnniska. Nw ne machton tha alda famna him ther mitha wel navt ne stora in sina bijeldinga, men hja hvon mith hjara bara thach alsa ful utrjucht tht-er sturven is svnder tht er kning were.